Den 9:e november smäller det på Elvärket i Mariestad. Då anordnas nämligen en rejäl hiphopfest av Express Yo’self i samarbete med Mariestads Skateboardförening. En heldag med dans, graffiti, musik och skönt häng, riktad till alla heads, writers, b-girls, b-boys, MC’s m.fl. där ute. Dessutom helt gratis. Det gillar vi på Whoa!
Eventet kommer innehålla:
** Graffiti – 100 meter Open Wall.
Det bjuds på rollfärg som väntar på att målas upp! Alla som vill får komma och måla på väggen, nybörjare som bara vill prova på till mer rutinerade writers eller om man bara vill komma och kolla och låta sig inspireras! Alla är välkomna!
** Breakdance-battle - Minst 1.000 kr i garanterad prispott + priser ifrån Kingstreet 3 x KS3.SE.
1 vs. 1
Kval startar 16:00
kvartsfinaler 16:45
Semifinaler 17:30
Final 18:00
2 solon var i alla battles, utan i finalen där det är 3 solon.
** Dj Kid Skraam @ Express Yo’self’s hiphop-jam!
Dj Kid Skraam har spelat på breaking-tävlingar världen över och där ibland världsmästerskapen ett flertal gånger. Med mer än 30 år inom hiphop representerar han Ken Swift’s New York baserade crew Seven Gems. Som b-boy, MC, writer, dj och jam-arrangör är han en stor del av Sveriges hiphophistoria!
** Open mic – Kom och uppträd, rappa, beatboxa eller liknande under jamet!
Föranmäl dig till Express Yo’Self genom att skicka ett meddelande med namn och kontakt över facebook.
** Framträdanden från artister
Ampull, Mc Tim, MC Kane (beatbox), Rob Dujso (beatbox) m.fl.
** Prylregn!
Efter prisutdelningen av breaking-battlet och graffitin så kommer det regna stickers och en del andra grymma prylar…
** Efterfest, Dj Kid Skraam.
22.00-02.00 på Stadt Mariestad, från 18 år.
Relaterade länkar och information:
Facebook-eventet
Läs mer:
]]>
Playground Music Scandinavia presenterar i samarbete med Kingsize, Red Stripe, Galagowear, Gatuslang och duvetinte.se en kväll med oberoende hiphop. FRI entré och ett helt gäng artister och DJ’s på scen, eller vad sägs om DJ Static, (DK), G Punkten, Gatuslang, Johan Alander (Ismen), Phonetik & DJ Kristougha (Supersci), Silvana Imam, USCH, SödraSidan samt TGR (Team Galagowear) det vill säga Alpis, DaCosta, Rawda och Shazaam.
Tid: 19-01 (FRI ENTRÈ)
Åldersgräns: 18
Relaterade länkar och information:
facebook.com/vaduppnorden
facebook.com/playgroundmusicsweden
Forum: 5/9 VAD UPP @ Debaser Strand
Läs mer:
]]>
Ibland undrar man hur det är möjligt. Inte nog med att den här sommaren varit en av de bästa vad gäller solsken på flera år. Vi har även blivit välsignade med artistbokare och arrangörer på ovanligt gott humör, åtminstone om man har vägarna förbi Stockholm.
Lydmar live, som ligger i anslutning till Hotel Lydmar på Blasieholmskajen 2 ett par glädjeskutt från centrala Kungsträdgården, har under sommaren presenterat flera bra bokningar och flertalet är fortfarande kvar. Dessutom är de helt gratis, ja, ni hörde rätt. Det är policy.
The Coup, Jean Grae, Omar, Respect My Hustle och Rikard Bizzi, är några av de som redan kört. Nu närmast väntar dock ett av de tyngsta korten, nämligen Pharoahe Monch. Inte bara en kväll, utan två kvällar i rad dessutom. Kan du inte ta dig till huvudstaden lagom till imorgon måndag hinner du med andra ord förhoppningsvis hinna fixa skjuts till tisdagen istället.
Info:
Lydmar Live, Blasieholmskajen 2
Måndag den 29 juli och tisdag den 30 juli
Start: 16.00 Live: 19.00
Gratis inträde!
Djs 29:e juli: The Salazar Brothers / TSB / Masse & Salla
Djs 30:e juli: TBA
Har du inte koll på Pharoahe Monch? Börja med att kolla in de tre albumen han släppte med Prince Poetry under namnet Organized Konfusion, gå sedan vidare med solodebuten Internal Affairs (1999) och du har förmodligen hittat en ny artist att lägga till på din favoritlista. Fastnar du rejält får du inte glömma att kolla in låtarna från gamla Rawkus Records-tiden.
http://www.youtube.com/watch?v=T7Fy5w2klbg
http://www.youtube.com/watch?v=m_r6j7Awx2g
http://www.youtube.com/watch?v=JZ6-FYAngvc
http://www.youtube.com/watch?v=VG_iDZbSZ3I
http://www.youtube.com/watch?v=bYrmop7g2cU
http://www.youtube.com/watch?v=UoJ37xCi3KQ
http://www.youtube.com/watch?v=vpWT-LjwMak
Relaterade länkar och information:
https://www.facebook.com/LydmarLive
Forum: 29/7 Pharoahe Monch @ Lydmar Live, Blasieholmskajen 2
Forum: 30/7 Pharoahe Monch @ Lydmar Live, Blasieholmskajen 2
Läs mer:
]]>
Som vanligt när det är sommar så kör en av Sveriges bästa klubbar igång igen i Göteborg. Denna vecka bjuder Colors på inte mindre än Mack Beats tillsammans med Malcolm B, Grillat & Grändy och Jaqe. Som vanligt när det handlar om Colors ska du tänka på att komma i tid och klä dig i rätt färg som för kvällen är turkos.
Colors Turquoise 3/7
På scen: Mack Beats, Malcolm B, Jaqe, Grillat & Grändy
DJ’s: Dainja & Confuze
Dresscode: Turkos. (Obligatoriskt!)
Mer info: https://www.facebook.com/events/592114440819772/
Läs mer:
]]>
Hopsin live. Foto: Timor Mangal
Runt klockan 18 på eftermiddagen så öppnas portarna till Babel för dag 2 av Blast-festivalen. Först på scen är JaQe, som ju är från Malmö och hade låtar som därför flera kände igen – men han spelade även ett par osläppta. Efter att JaQe hade spelat i runt en halvtimme så gick Americol på scenen. Vid denna tid var klockan runt 19 och stället höll fortfarande på att fyllas med folk. De flesta besökarna var antingen fortfarande bakfulla sedan gårdagen eller hade passat på att ta vara på den soliga lördagseftermiddagen och suttit i någon av Malmös parker med en öl eller eller en box rosé.
Efter liverap-uppträdandena var det dags för kvällens första battle som var Spirited Sage vs The Saurus. Spirited Sage använde ett mer teatraliskt grepp, medan The Saurus visade hur rebuttles verkligen kan vara ett hantverk som inte måste dyka upp som det första i nästa rond, utan kan vävas in senare under ronden med snygg buildup.
PJ vs Rone var match nummer två, och Rone inledde hårt med mycket wordplay på PJ’s namn och hade mycket humor, medan PJ å sin sida visade hur han utvecklas som battlerappare genom att ha mer scennärvaro än tidigare.
Matchen efter detta var Nicko Mack vs Hyper, som blev en av kvällens mest intensiva matcher. Från Nicko Macks sida börjades det hårt med personliga och relevanta dissar, han fortsatte sedan med att driva med Hypers roll inom O-Zone. Han hade en överlag väldigt bra match. Hyper å sin sida körde också mycket personliga och relevanta dissar om allt från att koppla ”pepparkaksdebatt” till både smygrasism och fetma till att dra paralleller till rävspel inom den svenska battlescenen. Matchen var sammanfattningsvis en av de bästa i Sverige på länge och vi tror att den kan bli en het potatis när den når Youtube.
Dirtbag Dan vs Jimmy Pistol var också en bra match, där båda battlarna gjorde bra ifrån sig och hade flera uppskattade wordplay-rader. I mitt tycke hade båda rapparna kunnat hålla matchen på en smartare och relevantare nivå än vad som skedde, men det var en uppskattad match och båda två gjorde bra ifrån sig.
Crome vs Dizaster var en av kvällens mest framemotsedda matcher och blev kvällens näst intensivaste match. Det blev ett växelvis katt-och-råtta-spel i ringen och båda två körde mycket på ”realtalk” och ingen av battlarna gick ur sin vanliga stilmässiga comfort zone speciellt mycket.
Henry Bowers vs Mr Cool, som var sista matchen för kvällen, var också en av kvällens mest spännande. Att dessa två giganter skulle mötas var lite som den gamla fysikparadoxen ”What would happen if an Unstoppable force meets an Immovable Object?”. Likt kameleonter hade både Bowers och Cool anpassat sina rader och sin battlestil till matchens extraordinära omständigheter. Cool hade tonat ner ”ståuppkomiken” till fördel för allvarsamt framförda ”realtalk”-historier. Bowers å sin sida bytte också stil och anpassade sig efter motståndaren och skippade billiga poänger till fördel för fler långa buildups innan sina punchlines och blev generellt aggressivare än tidigare.
Efter matcherna var det dags för liveakter och hela kvällen flöt på väldigt sömlöst mellan akterna. På scen fick vi se bland annat Freeway och Mistah Fab göra ett spontant inhopp. De spelade under dag 1 och hade tydligen gillat det så mycket att de frågat arrangören om de fick spela lite på dag 2 också. Eftersom Devin the Dude ställt in så fanns plats i spelschemat och de båda gjorde en uppskattade konsert. Vi fick dessutom se WC göra ett väldigt starkt uppträdande. Det var tydligt att han fått mersmak på Babel efter sin konsert 2-årsjubileumet förra året. Copywrite blev ett uppskattat boombap-avbrott under kvällens annars mest West Coast-fyllda line-up.
Alkaholiks återförening på scen gjorde förmodligen heller ingen besviken och som kvällens avslutning visade Hopsin sin starka sida i Malmö. Hopsin visade hur han verkligen är en liveartist, och hur en rapkonsert kan vara så mycket mer än bara en rappare som gaggar över ett beat som spelas upp av en statisk DJ. Trots att alla besökare var väldigt slitna vid denna tidpunkt, runt 02 på natten, så lyckades Hopsin väcka liv i Babel och hade under hela konserten en väldigt bra publikinteraktion. Bland annat så tog han upp en person ur publiken under en av sina låtar och lät denne rappa en hel vers. Han gjorde också en Jesus-crowdsurf och ”gick” på publikens händer (se bilden ovan), vilket är ganska svårt att genomföra, och därför en imponerande syn.
Efter detta var konserterna slut och de flesta gick över till det mindre dansgolvet eller gick utanför lokalen och började leta efterfest. Klockan 03 stängde Babel och Blast var slut för det här året. Vi på Whoa kunde gemensamt sammanfatta att vi haft en väldigt bra och händelsefylld festival, och vi ser väldigt mycket fram emot Blast! 2014.
Forum: 3/5 BLAST – Bone Thugs N Harmony, The Jacka, Royce Da 5,9, Crooked I, Devi @ Babel, Malmö
Läs mer:
]]>
Öris tog bland annat med sig sina vänner Mächy & Organismen under fredagen.
Som efter en klassisk festival sitter undertecknad lyssnandes på den egentligen rätt usla Jay-Z & R. Kellys Best of Both Worlds 2xLP med 38-graders feber, runt tvåtusen spänn fattigare sedan senaste helgen och tänker på de där legendariska partyhelgerna i Malmö som verkar infinna sig ungefär två gånger om året i samband med O-Zone-event i regi av Medborgarskolan. Senast i ordningen var Vendetta-finalen och innan det O-Zones tvåårsjubileum. Events med ibland något tveksam laguppställning livemässigt men med battlematcher i världsklass. Så även denna gång.
Hur som helst. Festivalstämningen infann sig redan under fredag morgon på centralen i Stockholm där vänner samlats framför COOP och där battlarna Onkel Fix och Gustav Fasa också visar sig vara på väg ner till skåneland. När man sedan vandrar igenom tåget under resans gång ser man grupper av misstänkta hiphopare som troligen också ska till Babel samma kväll. Hade det inte varit för att man sovit dåligt och klockan varit 09.00 på morgonen hade ett flak ljummen Sofiero och några smutsiga tapes i bandaren med klassisk boom bap inte suttit helt fel för att få den ultimata festivalkänslan. Känslan inför helgen är trots allt att fredagen är lite av en uppvärmning inför lördagens grädde på moset med störst internationella battlare och säkra livekort som Tha Alkaholiks, WC och Hopsin.
Väl på plats i Malmö är det bråda tider då dagens schema sätter igång redan vid middagstid. Men det gäller ändå att vara pigg, utvilad och redo för många timmars aktivt hiphoplyssnande. Dock är det som ovan nämnt dag två som lockar mest då E-40 ställt in sitt besök sedan lång tid tillbaka. För vem åker på allvar på Blast! i förhoppningen att Bone Thugs N Harmony ska leverara en svintajt show med fläckri breath control och oklanderliga flows? Efter att nyligen ha sett deras playbackspelning på Tupacs tributekonsert på Fryshuset i Stockholm förstår man att det är en sån typ av konsert där man i stället står skrockande och beklagar sig över fallna hjältar över en bärs.
En av de som inte uppskattade kvällen på Babel i Malmö var Jonas Grönlund som med sin text i Sydsvenskan sågade hela eventet vid fotknölarna. Och visst bör man hålla med om att det kunde varit en betydligt bättre könsfördelning (0 kvinnor?) av artister på scen. Men med tanke på hur mansdominerad battlescenen är, till och med om man jämför med den övriga hiphopscenen, är den delen omöjlig att göra rättvis mellan kön. Men konsertmässigt kan man anse det vara ett problem speciellt med tanke på att det är ett skattefinansierat arrangemang där följande text finns med i Medborgarskolans programförklaring: Medborgarskolans huvudperspektiv är att se lärandet som en livsinvestering för demokrati, aktivt deltagande, rättigheter, jämställdhet och en bra miljö.
Men nog om detta. Hur som helst är hela arrangemanget ett ambitiöst projekt där man lyckats ta dit några av världens bästa battlare. Under första dagen får publiken se en av de första tag teamsen på väldigt långe då Grizzly & Martin Zamora tagit sig norrifrån för att möta Third Eye och O-Hund. Utan att avslöja för mycket kan man säga att ett av de två lagen imponerar stort.
Pat Stay skriker något förfärligt åt Nils m Skils
I övrigt håller kvällens battles en hög standard även om det bjuds på en del chokes och några som inte riktigt når sin maximala kapacitet. Ett bra upplägg man använt sig av under kvällen är först några liveframträdanden för att värma publiken, sedan alla battles för att avsluta med de internationella akterna. Istället för att blanda battles och traditionella uppträdanden.
En av de stora behållningarna med den här typen av events är just att få snacka ut den med folk man inte träffar så ofta. Få uppleva lite gött drag i gänget och slippa alla hatiska skitkommentarer på YouTube och annat. Utan i stället bara träffa skönt folk och ha det kul tillsammans. Och visst var första kvällen en bra kväll overall. Men bättre skulle det bli…
Läs mer:
]]>
Förväntningarna är höga på Kägelbanan den här fredagskvällen. New York-eposet Looped State Of Mind har uppenbarligen och ytterst välförtjänt gett Chords en stor skara nya fans och känslan är att många av dessa är på plats ikväll tillsammans med de gamla trotjänarna.
Rakt ur tomma intet kommer Chords ut på scenen och inleder, något motsägelsefullt, med One Man Show ackompanjerad av bandet Spiderdogs. Snabbt tas vi sen med på en nostalgisk tripp bakåt i Chords katalog med bl.a. låtarna Nighttime Come, No Time Like The Present och Internet Friends (från 2008 års Things We Do For Things). När Places To Go rullar igång tänder publiken till på riktigt och de första ölflaskorna höjs i luften. Responsen från publiken är omedelbar och det syns att både bandet och kvällens stjärna blir lite tagna av stämningen, Chords så till den milda grad att han själv ber om att få en kall öl att svalka sig med.
En tydlig övergång sker, från det gamla till det nya, tydligt manifesterat av att Chords tar upp det ölsöliga spelschemat, ger en menande blick till bandet och slänger det bakom sig. Omedelbart börjar introspåret Drift Away spelas och Chords översätter passande nog Kanye-samplingen till ”solbriller och alvedon” och ger en känsla av närvaro och lekfullhet.
Spiderdogs frontman och Chords sidekick för kvällen, Jerre (känd från Mofeta & Jerre) plockar fram en mandolin och börjar spela den karaktäristiska melodin till On The Grind/På Din Grinn. Publiken skrålar med när Chords sjunger refrängen både på engelska och svenska. Plötsligt gör han en paus och blickar ut mot sidan av scenen och vi förstår att det när som helst kommer dyka upp en gäst. Långa sekunder följer och jag tror att vi var många som hoppades på ett gästinhopp av Organismen. Istället studsar Adam Kanyama in på scenen vilket upplevs som lite av ett antiklimax. Absolut inget ont om AK men kontrasten mellan hans attitydfulla rimmande och Chords melodiska musik är den här kvällen lite för stor.
Det övergripande intrycket är att konserten verkligen utgår från publiken. Just publiken är ett tydligt exempel på Chords musikaliska utveckling och tilltagande popularitet de senaste åren. Det är fler skjortor än basebollkepsar och en betydligt jämnare könsfördelning än på den typiska hiphopkonserten. Chords och Spiderdogs visar prov på stor musikalitet och klädsam ödmjukhet. Energin är tyvärr något ojämn sett över hela konserten men publikens lojalitet och Chords ödmjukhet gör att kvällen får ett värdigt avslut och som extranummer spelas den hyllade förstasingeln The Dude. Konserten klockar in på dryga timmen och lämnar mig med ett något spretigt intryck och en känsla av att jag skulle velat ha mer men att Chords är en av de mest talangfulla musikerna vi har i det här landet.
/Alexander Gabrielsson
Läs mer:
]]>
Vinn biljetter för dig och en vän till Chords på Kägelbanan 26/4. Allt du behöver göra är att maila in och svara på följande fråga. Tidigare (inte officiellt nedlagd) hade Chords en duo med Organism 12. Vad hette den?
Maila in ditt svar innan onsdag den 24 april klockan 22.00 till [email protected] med fullständiga namn, telefonnummer, adress och användarnamn. Lycka till!
Köp biljetter och läs mer om konserten här: Kägelbanan - Chords
Läs mer:
]]>
Vinn biljetter för dig och en vän till R.A. the Rugged Man på Södra Teatern-Mosebacke. Allt du behöver göra är att maila in och berätta varför just du skall ha biljetten.
Maila in din motivering innan torsdag den 11 april klockan 22.00 till [email protected] med fullständiga namn, telefonnummer, adress och användarnamn. Lycka till!
Yes! & Södra teatern presenterar i samarbete med Sneakersnstuff
RA The Rugged Man!
Yes! SoundsystemLördag 13 april
Södra Teaterns, Mosebacke Etablissemanget
Klockan 20.00
Biljettpris: 175 kronor + avgifter.
Biljetter finns på www.sodrateatern.com eller på SneakersnStuff.
Mer information finns på www.sodrateatern.com / www.iloveyes.se
Läs mer:
- Organismen & DJ Large (DBS) 27 oktober på Södra Teatern
- Fira in det nya året med Klubb Yes på Mosebacke
- Sjukstugan med liveband + RMK & Toppen, Johan Klingwall och Albin Johnsén (lör 16/3, Sthlm)
- Vinn LP och biljetter till Zackes konsert på Mosebacke 5 oktober
- Vinn biljetter till Chords på Kägelbanan till fredag 26 april
Nu på lördag händer det grejer dubbelt upp i huvudstaden, med två heta gigs under en och samma kväll.
De gamla Whoa-rävarna RMK & Toppen, Johan Klingwall och Albin Johnsén går loss på Fasching vid 21-snåret samtidigt som flerfaldigt hyllade Sjukstugan med liveband tar sig an Etablissemanget (Södra Teatern) på Mosebacke cirka en timma senare.
Ett angenämt problem för den som bor i Stockholm – och inte vill nöja sig med halva showerna – då båda lineupsen brukar leverera live och befriande nog också jobbar med livemusiker på scen. Rekommenderas!
Fasching
RMK & Toppen, Johan Klingwall, Albin Johnsén
Insläpp 20.00. På scen: 21.00
Biljettpris: 120 kronor. Finns även att förköpa här.
Mer information finns på www.fasching.se
Facebook-eventet: http://www.facebook.com/events/158976940916404/
http://www.youtube.com/watch?v=uG2TE_pvzY4
http://www.youtube.com/watch?v=kxXbTAsm1R0
http://www.youtube.com/watch?v=S6ZTDnTNLNQ
Etablissemanget på Mosebacke
Sjukstugan med liveband
Yes! Soundsystem feat. Jayzon + Gorgeous + Ricki Donuts
Klockan 21.00. På scen: 22.00.
Biljettpris: 120 kronor.
Biljetter finns på www.sodrateatern.com eller på SneakersnStuff.
Mer information finns på www.sodrateatern.com / www.iloveyes.se
Facebook-eventet: http://www.facebook.com/events/431502623600457/
http://www.youtube.com/watch?v=ZAo9eQ4QNMw
http://www.youtube.com/watch?v=fHcBdlThVBg
Relaterade länkar och information:
http://www.facebook.com/sjukstuganmusic
http://www.rmkonline.se/
http://www.johanklingwall.se/
http://www.albinjohnsen.se
Forum: 16/3 RMK & Toppen, Johan Klingwall, Albin Johnsén @ Fasching
Läs mer:
]]>
Kendrick Lamar har en väldig hype från väldigt många olika håll, vilket blev övertydligt när han kom till Pustervik i Göteborg. Förutom de sedvanliga säckiga byxorna och kepsarna kunde man skymta allt från skinheads till hipsters och killar i piket med backslick som studsade runt i publiken. Liksom de andra spelningarna han gör i Sverige var denna utsåld och efter Malmö-spelningen som fick en hyllande recension var förväntningarna på topp.
Förband för kvällen var ingen mindre än Chords, ett bra val då han kan sätta stämningen på helt rätt sätt inför Kendrick utan att för den sakens skull ge känslan av kaka på kaka. Tyvärr körde dock Chords bara några få låtar innan han fick gå av igen, men det han hann framföra gjorde han bra. Sedan var det dags för den alla hade kommit för, och redan när han äntrade scenen förstod vi att ingen skulle bli besviken. Energin den här mannen kan förmedla till en helt fullsatt lokal är fascinerande, han kontrollerar hela rummet och lämnar ingen utanför. pajson här på whoa sa en gång under spelningen: ”Han är ensam och fyller upp hela scenen!” Först då kom jag på att det faktiskt inte står ett storband på scenen, utan bara en liten snubbe med självförtroendet hos ett helt band.
Givetvis hade han inte kunnat kicka liv i hela lokalen utan hjälp från publiken och samspelet här är magnifikt. Alla är med på alla rader som spottas och ger helt rätt reaktioner, när han frågar om vi kan väsnas lika mycket som folket i USA reser sig taket på Pustervik av energin och olagligt hög decibel. Till och med de lugnare låtarna förlitar sig lika mycket på publikens medverkan och ingen sviker. När han ropar; ”This is not a concert, it’s a party tonight!” så tror jag på honom fullt ut. Det är en fest och ikväll fortsätter den i Stockholm, jag avundas dem som fått biljett dit och hoppas att Kendrick Lamar inte ljög när han säger: ”I will always come back to you motherfuckers!”
Forum: 14/2 Kendrick lamar @ Pustervik
Läs mer:
]]>
Foto: Tom Samuelsson
Jag har bara sett Kendrick Lamar live på film innan, när han gästar Dr. Dre på den vansinniga Coachellakonserten från i våras, innan han hade släppt good kid, m.A.A.d city. På klippet ser han ut som en ganska obekväm kille som står bredvid sin största idol och mentor, och det kanske han också var. På Kulturbolaget igår var han betydligt mer avslappnad: iklädd endast svart t-shirt och jeans spelade han en väl avvägd blandning låtar från sina album och mixtapes, och lekte med texterna som oftast satt ganska bra.
Kvällens stora överraskning var dock publiken: sällan har jag sett en så varierad publik uppvisa så mycket kompetens. I lokalen fanns en blandning av instagrammande hipsters och headnoddande hängbyxor; vad de hade gemensamt var att de hade gjort sin läxa. Oavsett vilken låt som spelades rappade de med och det blev inga pinsamma tystnader när Kendrick riktade mikrofonen ut i publiken: texterna satt varje gång. ”Tänk om man berättade för honom att det sitter ett främlingsfientligt parti i vår riksdag” sa någon i mitt öra under m.A.A.d city, ”han skulle aldrig tro på en”. Och ja, det stämmer nog. ”This is the best motherfucking show I’ve ever been to!” skrek nämligen rapparen själv exalterat vid ett tillfälle, medan man rodnade och bara ”äsch, det säger du bergis till alla” men samtidigt insåg att det nog också stämmer.
Helt enkelt: kärlek åt båda hållen.
När the good kid från Compton i slutet av den timslånga spelningen deklarerar att det nu ska bli fest och kör hitten Swimming Pools (Drank) är publikens extas om möjligt ännu större. Jag klunkar girigt av min egen drank och känner mig rusigt stolt. Kendrick Lamar har gjort en bra konsert, och de som tittade har gjort den ännu bättre. Vi får tacka för din ödmjuka approach och din härliga scenenergi, Kendrick, men även säga: varsågod för den engagerade publiken. Hoppas att du tyckte Malmö var en g.A.A.l.e.n stad.
Forum: 11/2 Kendrick Lamar @ KB
Läs mer:
]]>
Under mars 2013 smäller det rejält, när två av de största hiphopikonerna kommer till Sverige för var sin konsert i Stockholm.
Spelningarna kommer att ske under samma vecka, två dagar i rad, där Nas går upp på Berns scen torsdagen den 14/3 och Lil Wayne tar sig an Globen fredagen den 15/3. Med andra ord: packa väskorna, håll i pengarna och boka in datumen i almanackan!
Med största sannolikhet kommer Mac Miller och 2 Chainz att öppna för Lil Wayne. Vem/vilka som öppnar för Nas är i dagsläget ännu oklart.
Köp biljetter till Nas här
Köp biljetter till Lil Wayne här
Forum: 14/3 NAS till Stockholm @ Berns
Forum: 15/3 Lil Wayne @ Ericsson Globe
Läs mer:
]]>
Nu på torsdag och fredag är det dags för Rap Mayhem Festival i Göteborg och Stockholm!
Ill Bill, Vinnie Paz, O.C., A.G. och Pharoahe Monch kommer till Pustervik i Göteborg och Strand i Stockholm 13e respektive 14e december.
INFO
Pustervik, Göteborg torsdag 13:e december
Scratch presenterar: Rap Mayhem Festival: Vinnie Paz (Jedi Mind Tricks) + Ill Bill (La Coka Nostra) with DJ Eclipse + Pharoahe Monch with DJ Boogie Blind (X-Ecutioners) + O.C. feat. A.G. (D.I.T.C.) Pustervik – Stora Klubben Torsdag 13 december kl 19.00 På scen ca. 20.00 Ålder 18 år.
BILJETTER 320 kr + serviceavgift: www.ticnet.se/event/rap-mayhem-festival-biljetter/240397
Facebook: www.facebook.com/events/371419232941219
Strand i Stockholm, fredag 14:e december
Denna kväll öppnar Strand dörrarna kl. 19.00 och kom tidigt för att O.C. & A.G. kommer gå på scen redan vid kl. 20.00 för att man skall hinna med närmare 4-timmars live uppträdanden denna härliga fredagskväll på Strand innan midnatt.
Förköp på Tickster 330kr+service avgift
Köp din biljett här: www.tickster.com/events/18f4lm9akg6k01e
Mer info:
Hornstullstrand.se
Facebook: www.facebook.com/events/193009037501941/
Läs mer:
]]>
Nu är det dags igen för Basementality Battles att komma till Sveriges framsida och bjuda på högklassig underhållning med starka Göteborgsinfluenser. Alla matcher under kvällen är överfeta på papper, 2 i Styrka gör en efterlängtad comeback på hemmaplan mot forumens favorit Nu Messiah, Obnoxiuz har också letat sig in i ringen igen och ställs mot Bildspråk. Spakur tar sig an Crackson, en match där två olika stilar nog kommer kompensera varandra bra och ge ett hett battle. Sist men inte minst (bokstavligt talat) kommer Shazaam och Mandalaten göra upp i ett temabattle om vem som är Sveriges fetaste MC, och då snackar vi alltså BMI, enligt väldigt oseriösa rykten kommer Viktväktarna att följa denna drabbning med stort intresse. Bakom skivspelarna kommer Aggro att stå och göra kvällen lika dansant som valfritt Full Clip-event.
Allt är alltså bäddat för en oförglömlig kväll, kalaset kommer i vanlig ordning hållas på det Karibieninfluerade Kontiki, du måste vara minst 18 för att få höra alla svordomar och att komma in kostar 150 väl spenderade pengar. Av erfarenhet vill vi dock varna er för att stället snabbt kan bli fullt, så kom i tid!
Forum: [Event] basementality battles @kontiki GBG 23 nov
Läs mer:
]]>
Nu på lördag är det dags för Organismen & DJ Large att lyfta taket med sina vänner på Mosebacke. Tydligen är det också den enda spelningen i Stockholm för ett tag framöver. Vi ses på lördag!
INFO:
Yes! Soundsystem & DJ Ametist
Lördag 27 oktober
Södra Teatern, Mosebacke
Biljetter finns på www.sodrateatern.se eller på Sneakersnstuff
Dörrar 20.00 – Live 21.30
Mer information finns på www.iloveyes.se
Åldergräns 18 år
Läs mer:
- Vinn biljetter till R.A. the Rugged Man lördagen den 13 april
- Fira in det nya året med Klubb Yes på Mosebacke
- Sjukstugan med liveband + RMK & Toppen, Johan Klingwall och Albin Johnsén (lör 16/3, Sthlm)
- Slaughterhouse tillbaka till Sverige den 18 maj
- Vinn biljetter till Yes! och Sean Price + Guilty Simpson + Black Milk 26/10
Datum: 26 september 2012
Tid: 21:00 – 03:00
Pris: 250 kr.
Åldersgräns 18 år.
Köp dina biljetter på www.hamburgerbors.se! eller på WESC butikerna, Jakobsbergsgatan 6 & Kungsgatan 66, Stockholm.
Läs mer:
]]>
Den 13 september besöker alltså Machine Gun Kelly Göta Källare.
Efter att ha uppmärksammats av en rad mixtapes signades han förra året till Bad Boy Records av Sean Diddy Combs. Strax därpå släpptes debutsingeln Wild Boy tillsammans med Waka Flocka Flame.
Det amerikanska stjärnskottet Machine Gun Kelly, eller MGK, har blott 22 år gammal redan etablerat sig en av de mest intressanta amerikanska rapparna. Med den hyllade EP:n Half Naked & Almost Famous i bagaget och en avverkad Vans Warped Tour genom USA, har han nu siktet inställt på världsdominans.
INFO:
Machine Gun Kelly – live!
Förband: Toffer & Da Costa
Djs: Yes! Soundsystem
Göta Källare
Biljettpris: 160 kronor
Biljetter finns på www.zeticket.se
Dörrar 19.00 – Live 20.00
Åldergräns 18 år
FB: www.facebook.com/events
Läs mer:
]]>
Den 13 september hålls en minnesceremoni i Tupac ”2pac” Shakurs ära, på Arenan på Fryshuset. Eventet beskrivs av arrangörerna som ”det största i svensk hiphops historia”, och det kommer att vara en heldag med DJ’s, rappare, poeter, graffitimålare och dansare som genom musik och sketcher uttrycker vad 2pac betytt för deras liv och kreativa process.
Konferencier kommer att vara ingen mindre än den legendariska rapparen WC (uttalas Dub-C) från Westside Connections. Huvudakt för kvällen är gruppen Outlawz som 2pac bildade 1995, men även andra amerikanska raplegender som Bone Thugs-N-Harmony, Nipsey Hussle och Yukmouth. Även svenska talanger som Dani M, STOR, Chapee & C.U.P, Ozone Fukkaz, Lazee m.fl. kommer att uppträda. Whoa.nu kommer också att vara representerade på plats i egenskap av samarbetspartners.
DJ’s för kvällen är Beneaf, On-Ree, MackBeats, Crazy Toones (US), Crona och Black Moose.
>> Länk till eventet på Facebook <<
http://www.youtube.com/watch?v=1KPCsb5nT2k
När: 13 September 18:00
Ålder: 16 Leg. (13-15 år så krävs betalande målsmans sällskap)
Bijettsläpp: 29/6
Pris: 450 kr
Biljetter: www.ticnet.se
Läs mer:
]]>
Bra musiksmak och knapert med pengar i plånboken behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Imorgon, torsdagen den 30:e augusti, uppträder nämligen RMK & Kompaniett i Fryshuset (i Stockholm) tillsammans med de Kungliga Filharmonikerna. Ett lika unikt som spännande arbete, som nu blir av efter nära inpå två års planerande och förberedande.
Konceptet för kvällen är att låta både orkester och band presentera sig med sin ”egen” musik; Kungliga Filharmonikerna med verk ur den klassiska repertoaren och RMK & Kompaniett med sina egna hiphoplåtar. Dessutom får man sällskap av streetdansaren Dalena Tran, som hjälper till att sätta en häftig och gränsöverskridande prägel på framträdandet.
Konserten presenteras av Fryshuset i samarbete med Stockholms Konserthus och med stöd av Ung aktiv kultur från Stockholms läns landsting. RMK & Kompanietts debutalbum kommer, för den intresserade, även att säljas på plats för 100:- (endast kontant).
Var? Arenan, Fryshuset (Hammarby sjöstad)
Tid? 19.00 startar konserten, men alla som vill har möjlighet att komma redan 18.00 och träffa alla inblandade musiker.
Kostnad? Gratis
http://www.youtube.com/watch?v=gDp6bHH9AAk
http://www.youtube.com/watch?v=plR3DYMtp_c
http://www.youtube.com/watch?v=uG2TE_pvzY4
Relaterade länkar och information:
Facebook-eventet
http://fryshuset.se/Fryshuset/evenemanghome.aspx?Eid=2643
http://www.konserthuset.se/Default.aspx?PageId=16&Sida=Kalender&ConcertId=59182&Konsert&leftpanedate=2012-08-01
http://fryshuset.se/Fryshuset/nayanews.aspx?EId=2805
Forum: 30/8 RMK & Kompaniett och Kungliga Filharmonikerna @ Fryshuset, Stockholm
Läs mer:
]]>
Yelawolf med övertygande flow och delivery. Foto: Viktor Ragnemar
Tredje och sista dagen av Way Out West börjar redan 15.15 i ett soligt Slottskogen på Linnéscenen med Yelawolf. Den helkroppstatuerade Alabama-rapparen är grymt teknisk både när det gäller flow och rimstruktur. Någonting han byggt lite av sin karriär kring även om han faktiskt säger personliga och viktiga saker, men man hade också önskat att han skulle interagera mer med publiken. Tyvärr försvinner Yelawolfs texter lite i hans Tech Nine-flow stundtals då han befinner sig på scen. För de som sett rapparens senaste Stockholmsspelning eller på någon av de europeiska festivalerna han besökte förra sommaren vet ni att det var röjigare då. Men så är det också en tidig spelning där många är sega efter två dagar med festival och där många kanske sparar energin till någon av de följande hiphopspelningarna. Men hur som helst så levererar artisten de undergroundhits som denne besitter från hans två senaste skivor och undviker sitt mest poppiga material.
A$AP Rocky med sin bandana-swag: Foto: Viktor Ragnemar
A$AP Rocky anno 1988 har senaste året blivit en recensentfavorit men också populär utanför hiphopkretsar trots hans ganska sanna rötter till hiphop. Med sin låt Peso och sina snygga videor har han blivit frontfiguren i sitt kollektiv A$AP Mob. Med bandana och vita jordans visar han pondus som är ovanlig för rappare i 24-årsåldern. Men å andra sidan, om man ser till att Ice Cube var 21 år när han släppte AmeriKKKas Most Wanted så blir åldern ganska ointressant och det går heller inte att luta sig tillbaka på frasen ”han är bra för sin ålder”. Men hur som helst har rapparen lyckas skapa en spännande blandning av södertempo och NYC-lyrik som älskas av den svenska publiken. ASAP är inte bara en pretty muthefucker utan också en duktig musiker på scen och skiva.
En engagerad Common. Foto: Viktor Ragnemar
Common var ett av de sista namnen som bokades till festivalen, men förmodligen också en av de mest uppskattade bokningarna – åtminstone för oss hiphopintresserade. Där har vi antagligen också förklaringen till varför Chicago-sonen fick chansen att underhålla på inget mindre än den största scenen – Flamingo – vid 17.30-tiden.
Liksom under De La Souls konsert på torsdagen lyser solen rejält vid denna tiden på dagen och mycket folk har letat sig till händelsernas centrum, många förmodligen utan minsta koll på vem de faktiskt kommit för att se. En hyfsat stor utmaning för Common som visserligen även skapat sig ett namn som skådespelare och författare på senare år, men som trots allt ännu inte har samma stjärnstatus som exempelvis brittiska Blur (som uppträdde på samma scen kvällen innan).
Helt väntat är det också en glad och taggad artist som gör entré inför den stora folkmassan. Uppbackad av ett band med bas, synth, trummor och DJ, studsar veteranen ut på scenen med en energi som snabbt smittar av sig. Efter tre inledande, egna låtar väljer han överraskande att köra ett hiphop-lyssnar-medley med gamla, kända hiphoplåtar (däribland Hip Hop Hooray med Naughty By Nature, Jump Around med House Of Pain och Peter Piper med Run DMC ) som får publiken ännu mer hypad, följt av frågan ”How many of you love hiphop music?”. Men det tar inte slut där. Common har fler publikfriar-tricks kvar i fickan.
En halvtimme senare har rapparen hunnit med att låtsas prata i telefon med en kompis i Chicago (där han, från sin sida av luren, berättar hur underbart Sverige och Göteborg är), tagit upp en snygg tjej ur publiken (och samtidigt passat på att hylla alla svenska tjejer) och uppvaktat henne som en gentleman med en kärlekssprudlande rap, bjudit på ”some freestyle shit for my man J-Dilla”, lagt undan mikrofonen för att breaka under funkiga, electro-låten Universal Mind Control samt bjudit på ett extranummer.
När Common sedan går av scenen med en stor svettkarta på baksidan av sin ljugröna t-shirt efter ganska exakt en timmes underhållning, verkar alla runtomkring oss enade om att vi just beskådat en lyckad spelning. Låtar som exempelvis I Used To Love H.E.R., GO!, The Corner, Drivin’ Me Wild, The Light, lånet av Nas N.Y. State of Mind (här som ”Swedish State of Mind”) och Kid Cudis I Poke Her Face (där Common som bekant gästar med en vers) fick ett bra gensvar. Som gammalt fan av Common kunde man dock sakna lite mer råa hiphoplåtar med cuts, som exempelvis Dooinit, The 6th Sense och The Game.
Whoa sprang in i Supreme strax innan spelningen. Foto: Pontus Gustavsson
Många hade sett fram emot R&B-stjärnskottet Frank Ocean på lördagskvällen, men efter en tid med röstproblem (med en avbruten och en inställd spelning i Norge respektive Finland dagarna innan Way Out West) valde han trist nog – om än ganska väntat – att ställa in. Festivalledningen stod nu inför en svår uppgift, vem/vilka skulle de kunna boka med så kort varsel? Svaret blev Looptroop Rockers! Ett smart drag, med tanke på deras segertåg runt om på oräkneliga antalet festivaler genom åren.
Promoe, Supreme, CosM.I.C och DJ Embee, den senare på plats bakom trumsetet istället för skivspelaren, är på uppenbart gott humör när de kliver upp på samma scen som Common rockat någon timme tidigare. Populära låtar som Don’t Hate The Player, Fort Europa, The Struggle Continues, On Repeat dundrar ut genom högtalarna till mångas – inklusive det angränsade öltältets – förtjusning, och givetvis bjuder rapparna också på sin sköna shoplifting-dans i gammal, vanlig ordning. För den som sett Looptroop uppträda flera gånger tidigare bjuds emellertid även på förvånansvärt mycket nytt.
Under konserten berättar man bland annat att de i detta nu håller på att arbeta på två nya skivor, en på svenska och en på engelska, och tar tillfället i akt och framför en låt på varje språk därifrån. En nyhet som självklart är extra uppskattad från oss som fortfarande går omkring och pumpar Looptroop på svenska från tiden när de kickade med Sedlighetsroteln. Vi får även se en hyllning till avlidne rapparen MCA, där delar av deras låtar (bland annat Long Arm Of The Law och Bandit Queen) spottas över ett gäng Beastie Boys-instrumentaler, vilket sedan kryddas med avslutande allsång till ökända Fight For Your Right. ”Sen när vi är slut som artister kan vi åka runt och köra Beastie Boys covers, vi ser ju likadana ut också”, konstaterar Promoe med glimten i ögat. Nostalgin slutar emellertid inte där. Ännu en bortgången hjälte ska minnas och denna gång Guru från Gang Starr, som tillägnas deras egen låt Guru RIP. ”En av våra största inspirationer, Gang Starr Foundation”, förklarar Supreme till de lite mer insatta i publikskarans medgillande.
Looptroop, som funnits i över 20 år som grupp, avslutar giget med underskattade graffitiskildringen Darkness från senaste plattan Professional Dreamers. En fin avslutning på ännu en i mängden av kvalitativa liveuppträdanden från Västerås-sönerna. Ett stort big up från oss på Whoa för att ni räddade denna delen av lördagen!
Tyler the Creator med sin basröst. Foto: Viktor Ragnemar
Odd Future blir den gruppen som får avsluta den tredje och sista festivalkvällen, samtidigt som tyska Kraftwerk spelar på den stora Azaleascenen. Och visst har vargarna från Cali varit en snackis på festivalen. En grupp som har höga krav på sig och som förväntas leverera årets hiphopspelning. Tyvärr lyckas de inte alls leva upp till hypen. För det första är ljudet riktigt dåligt genom hela framträdandet där inga fraseringar går igenom publikmattan och flera av mikrofonerna ligger lågt (ljudteknikern?). Någonting som varit genomgående för rapgrupperna under festivalen, exklusive Common. Kanske dags att börja utbilda hiphopare i ljudbåsen som vet hur ljudet ska låta istället för att ha gamla rockgubbar i båsen? Men sedan håller inte heller låtmaterialet när Frank Ocean och EARL inte är med under showen. Och trots att det stage divas och hoppas omkring på scen så finns inte den där genomtänkta showen man hoppats på där. Spelningen måste anses som festivalens besvikelse och det egentligen enda påtagliga minnet från den blir ordet bitch som upprepas flitigt efter varje låt. Odd Future är en grupp som under Way Out West inte lyckas provocera med sina texter utan endast med provocerande dåligt ljud.
Tack för en trevlig festival! /Pontus, Martin och Viktor
Forum: 9/8 Way Out West @ Göteborg, Slottskogen
Läs mer:
]]>
Jean Grae med korset runt halsen. Foto: Viktor Ragnemar
Efter en hård kväll på den alltid lika härliga nefertitiklubben Colors under onsdagen blev det en desto lugnare förstakväll (torsdagen) på Way Out West med sängliggande lagom till midnatt. Allt för att orka gå all in på fredagen som började med Jean Grae och som skulle avslutas med Grillat & Grändy hela åtta timmar senare. Vi som varit med ett tag i hiphopsvängen kommer ihåg Jean från mitten av 90-talet då hon gick under namnet Tsidi Ibrahim och senare What? What? och några av er kanske till och med än idag pumpar hennes grupp Natural Resource? Hur som helst är det lätt för mig att bli nostalgisk över en artist som påminner mig om glada dagar i Paris under tidigt nollnolltal och en regnblaskig och ombokad spelning på Hultsfred 2004, fram till senaste mötet på Splash-festivalen med Talib Kweli 2007.
Hon går upp på scen framför den legendariska Company Flow DJn Mr Len med stor pondus iklädd en skinnjacka och gula glasögon och levererar rakt-på-rap. På skiva kan hon ibland låta lite mild och flowa lite släpigt men hon har en helt annan pondus på scen, även om hon kanske gjort sig bättre på klubben än på en festivalscen mitt på dagen. Hon väljer många låtar av det lugna slaget till att börja med, låtar med budskap och själ. Det är svårt att inte gilla henne samtidigt som att det är lite svårt att lyfta på en sådan här plats. Det fick till exempel DOOM erfara på samma scen förra året. Men Jean Grae gör sin grej från början till slut och hinner under sin timme bjuda upp två tjejer att dansa för att visa publiken vägen innan hon ber de båda könen om respons, en hiphopspelning där faktiskt kvinnorna i publiken överröster männen.
Svart och gult = AIK. Foto: Viktor Ragnemar
Efter att Jean Grae gått av scenen är det många timmar till nästa hiphopspelning på fyravåningsklubben Yaki Da med den beryktade tvåhundrameterskön. Hög tid att lapa sol och öl i ett av tälten och upptäcka andra genrer. Bland annat sänka tempot med Bon Iver och nostalgitrippa med brittpopparna i Blur som verkligen visar att de håller än.
Efter sista spelningen är slut är det bara att hoppa på en fullknökad buss för att se Rico Won och hans nya svenska material live. Med sig på scen har han Meta Four och DJ Confuze. De river av både låtar på svenska och engelska på egna och andras beats. Toffer som spelar lite senare under kvällen iförd en neonlysande vikingahjälm i ett rökmaskinfyllt rum gästar också med sin vers från senaste skivan Underverk.
Sedan rullar kvällen på och Adam Kanyama som lyckas röja stället som om han inte gjort något annat än uppträtt på klubbar, trots sin unga ålder (uttjatat!), och tillsammans med sitt kollektiv One in a Million (OIAM) värmer de upp grillen ordentligt innan bröderna Grillat & Grändy från kollektivet Highwon river av ett riktigt jävla partyset med Aleks direkt från Annedalskyrkans biktbås till alkoholångor i klubbmiljö. Synd bara att stället är en kokande bastu och syret obefintligt. Men det är väl så det skall vara på en festivalklubbsspelning. Däremot tycker jag synd om alla de som stod i klubbkön förgäves. Det kanske är dags att flytta hiphopkvällarna till större lokaler nästa år?
Annika Norlin och Whoa – Det är så logiskt när du börjar fundera på det Foto: Viktor Ragnemar
Forum: 9/8 Way Out West @ Göteborg, Slottskogen
Läs mer:
]]>
Foto: Viktor Ragnemar
Med fina minnen från fjolårets festival med skönt mingel och härliga personligheter, maffiga uppträdanden från Kanye West, Wiz Khalifa, MF Doom, Prince m.fl. och lanseringen av den omtalade Whoaölen, blev det dags för oss på Whoa att åter igen styra skutan mot västkusten och Göteborg. Ett Way Out West som på förhand länge såg ut att göra oss hiphopfans besvikna med fåtalet intressanta utländska bokningar, men som enbart dagarna innan starten efterlängtat nog landade tre tunga namn i De La Soul, Jean Grae och Common.
Efter en två dagars uppvärmning i Lilla London, med obligatoriska regnskurar och super-fotbolls-mötet mellan Barcelona och Manchester United på onsdagen, slog festivalgrindarna i Slottsskogen upp under gassande solsken på torsdagen. Utan några direkta förväntningar fick vi se nigeriansk-tyska stjärnskottet Nneka värma upp publiken på ett framgångsrikt sätt med sitt neo-souliga sound och inlevelsefulla sång (med inslag av rap), som närmast för tankarna till artister som India Arie och Lauryn Hill. Men en trevlig spelning till trots var det inget snack om vilka stora delar av besökarna kommit för att se. Vid 18.00-tiden lämnade lugnet och allt fler händer började åka upp mot solstrålarna i skyn, när legenderna i De La Soul äntligen entrade Azalea-scenen. Tyvärr dock utan Maseo aka Plug 3, som av oklar anledning hade blivit ersatt av DJ Strike (i vanliga fall DJ åt Dres från Black Sheep och Butta Verses) för kvällen.
Med det vackra vädret, den stora publiken, vinterns lyckade spelning i Stockholm och det nya materialet (från två tredjedelar av gruppen i form av First Serve) i åtanke, kunde man tänka sig att rapparna Posdnous och Trugoy skulle komma ut taggade till tårna. Frånvaron av profilen Maseo, en – vad det verkade – oinspirerad Trugoy och en för lågt inställd mikrofon för Posdnous (hela konserten, hur är det möjligt ljudteknikern?), bidrog dock till sitt och tillställningen blev aldrig riktigt så färgsprakande som åtminstone undertecknad hoppats på. Nu ska man emellertid komma ihåg att detta är en akt med löjligt starkt låtmaterial och lång erfarenhet av såväl lätt- som svårflirtade publiker, så det fria fallet var aldrig i närheten av aktuellt. Efter att tidigt under giget dragit av Art Official Intelligence-hitsen Oooh och All Good, blev torsdagsbesökarna med på noterna och stämningen höjdes ytterligare när människohavet på klassisk manér och en stor dos charm delades upp i två, tävlande halvor a la ”Party over here, fuck you over there!”. När alla sedan fick hjälpa till och skrika ”Aaaah!!!” i introt till Ego Trippin’ (Part Two) var spelningen i hamn och 90-talshjältarna kunde på ren rutin fortsätta att avverka låtar med hög nostalgi- och igenkänningsfaktor.
”Can we bring it back even more?” ropar Trugoy, som i det här skedet av showen äntligen börjat vakna till liv, och svaret på frågan vet ni så klart redan. Låtar som Potholes In My Lawn, A Rolling Skating Jam Named ”Saturdays”, Me Myself and I och Ring Ring Ring (Ha Ha Hey) är omöjliga att ifrågasätta och när den sistnämnda sedan lekfullt fick sällskap av refrängen till Madonnas Like A Virgin var det halvdana engagemanget som visats upp i början av konserten ursäktat. Efter drygt en timme var spelningen avslutad och Posdnous, Trugoy och DJ Strike kunde lämna strålkastarljuset med hedern i behåll, samtidigt som fansen i publiken förnöjsamt letade sig vidare mot öltälten och de för året enbart vegetariska matstånden.
Resten av kvällen/natten spenderade vi på Whoa tillsammans med vänner och kollegor runt om på festivalområdet och fick bland annat uppleva en historisk spelning, där det mytomspunna punk/hardcore-bandet Refused rev av ett lika vilt som framemotsett uppträdande som nog inte lämnade någon besviken. Ett stort ögonblick som skulle kunna liknas med en eventuell reunion av M.B.M.A. om sisådär en sju till tio år. Häftig grej och det är bara att hålla tummarna att arrangörerna bakom Way Out West fortsätter att ordna den typen av bokningar även framöver.
Efter en godkänd torsdag väntar nu den desto mer spännande fredagen där höjdpunkterna för oss hiphopintresserade blir Jean Grae, Rico Won, Aleks, Adam Kanyama, Toffer och Grillat & Grändy. Hoppas vi ses där ute!
Forum: 9/8 Way Out West @ Göteborg, Slottskogen
Läs mer:
]]>
Kung Henry eller Henry Bowers uppträdde på Flying Circus som del av Spoken Word Allstars. Foto: Pontus Gustavsson
Peace & Loves tredje precis som fjärde dag bjuder på ett skralt utbud av hiphop. Så är man nere med svensk hiphop började fredagen eller kvällen först klockan 22.00 med Spoken Word Allstars bestående av trion Kung Henry, Oskar Hanska och My Vingren med gäster. Det är ganska intressant att se hur Kung Henry har blivit en superstar genom sina battles och ett ansikte utåt för den svenska poesiscenen. Det är också han som drar stora delar av kvällens publik. Whoa har hängt en del med Henry under festivalen och det är fascinerande hur pass stor battlescenen gjort honom. Man hinner bara gå 20 meter åt gången innan Henry blir tillfrågad att dissa, krama eller fotograferas med någon. Men trots att Henry blivit så känd på grund av sina battles de senaste två åren så får man inte glömma hur hårt han arbetat under 15 år med både rap- och rockmusik och självklart poesi.
Albin Gromer har arbetat med svenska hiphopartister som Timbuktu, Norlie & KKV och Organismen. Foto: Malin Österberg
Albin Gromer är en artist född på 90-talet men som arbetat hårt och länge för sin ålder. Redan i mitten av nollnolltalet började Whoa få demos skickade till sig. Nu arbetar han med svenska storheter som Timbuk och Organismen och har en trogen fanbase som älskar hans skånska soul. Tyvärr krockar hans spelning till stora delar med Uppsala-grabbarna från Labyrint som har med sig den på senare tid hyllade Dani M på scen. Enligt flera vittnen så drar Labyrint rekordpublik till Tropico och det är stundtals sjukt bra tryck och allsångsmode på konserten. Så sammanfattat kan man säga att Labyrint avslutar kvällen med flaggan i topp för svensk hiphop innan Nero går på Eldorado-scenen medan regnet vräker ner men övervinns av glädjerus och danshysteri.
Labyrint drog rekordpublik till Tropico på fredagen. Foto: Malin Österberg
Läs mer:
]]>
Johan Alander svävade på rosa moln när han träffade CK
Whoas andra dag på Peace & Love blev en händelserik och spännande dag med många roliga skeenden. En dag som började lite senare än tänkt då Petters föreläsning på Athena på eftermiddagen blev 35 minuter försenad på grund av att en kabel saknades. Skärpning P&L! Men de som ändå pallade sitta kvar och offra första 15 minuterna av Slagsmålsklubben eller sista timmen av Regina Spektor fick höra en av Sveriges mest tongivande svenskspråkiga rappare berätta om sin uppväxt med resor till Toscana och språksvårigheter i skolan. Detta gjordes tillsammans med bilder från förr. Tyvärr blev hiphop-berättelserna ganska korta och ytliga med tanke på att många i publiken förmodligen upptäckte Petter genom hans musik tillsammans med September. Detta gjorde att Sherlock-anekdoterna spolades ganska snabbt förbi. Men det var heller inte detta som föreläsningen handlade om utan Petters språkliga utveckling och hur man kan lyckas trots undermåliga studieresultat under gymnasieålder. Det är en intressant föreläsning för en person som vill veta mer om Petter och hans artisteri.
Den nya svenska supergruppen Jens med Jens. Foto: Malin Österberg
En annan person som Whoa gärna hade hört berätta mer om sin musik och sin karriär är Jens Reisch eller Chords som han heter när han rappar. För vad vet vi om Chords uppväxt och tidiga karriär egentligen? Vi vet åtminstone att han drack San Miguel som ung, eller om det nu bara var för att det skulle rimma på ”saftig smäll”. Hur som helst får han precis som oss andra nöja oss med Norrlands Guld på petflaska eller Pistonhead på burk för 50:-. Men tillbaka till Chords-spelningen där man fick höra hela fyra livepremiärer men också gamla godingar från debuten. Senaste gången Chords spelade på Peace & Love var för två år sedan även om hans upprepade gånger hävdar att det var fyra år sedan. Då hade han inte med sig livebandet Spiderdogs som back up utan istället en övertänd DJ Large som lyckades hetsa fram två extranummer. Denna gången blir det betydligt mer lugnare och musikaliskt och soundet från hans andra skiva gör sig mer rättvist. Mofeta blir konsertens gästrappare i den gassande solen som får publiken att skaffa sig en riktigt go sidbränna. Chords bevisar att han är en av Sveriges bästa rappare genom tiderna och Rhymesayers-rapparen Grieves som Whoa hänger med under kvällen är uppenbart tagen av svenskens rapskills.
Mofeta med glitter runt handlederna. Foto: Malin Österberg
Efter spelningen var det dags för lite öl innan kvällens andra hiphoprelaterade spelning med inga mindre än Mofeta & Jerre. Det blir en stundtals ganska långsam och slö spelning där gruppen gått åt långa musikaliska partier och sångupplägg. Men showen bjuder också på freestyles, klassisk rap och ett gästspel från Chords. Favor for a favor som Scarface rappade på Nas tredje platta. Hur som helst så har den manifestpris-vinnande gruppen hittat sin gren och sound inom svensk hiphop. Det har också Veronica Maggio som avslutar kvällen på stora scenen med en ganska taskig breath control. Sådan tur då att hon några låtar in i spelningen bjuder upp Petter och Daniel Adams Ray för att köra Längesen respektive Inga problem. Att artister gästar varandras konserter är en av de stora behållningarna på festivaler. Synd att det inte är någon stor svensk hiphopdag på årets festival så att man kan få se en riktigt stor stage-cypher. Låt oss hoppas att Labyrint vågar bjuda upp Henry Bowers eller Albin Gromer på fredagens spelning.
Petter och Daniel Adams Ray gästade Veronica Maggio. Foto: Malin Österberg
Läs mer:
]]>
Magnus Uggla är ett stort fan av Whoa och Peace & Love
För tredje året i rad befinner sig Whoa på Peace & Love-festivalen i Borlänge för att dokumentera hiphopen och insupa Dalarnas genuina atmosfär. Mycket är sig likt sedan tidigare år, så att man som besökare känner sig som hemma. Banan- & glassbilen och vildsvinskebaben på samma plats som alltid och ett pressområde av samma kaliber på Hotell Galaxen. Men det finns också saker som gör att festivalen känns ny, utöver bokningarna. Den näst största scenen Fantasia står inte längre bredvid den största scenen Utopia utan har flyttat snett över området vilket underlättar trängseln mellan de sista konserterna. Venus-scenen har också fått en ny plats på andra sidan av parkeringen där Eldorado-scenen delar närheten med den mysigaste scenen Tropico där mycket svensk hiphop huserar.
It must have been Peace & Love. Foto: Malin Österberg
Whoa har tidigare rekommenderat svenska hiphop på sommarens svenska festivaler där Bad Taste Events står för mycket av det svenska utbudet. Whoa sprang på Johan från Bad Taste vid första titten på pressområdet där han berättade att det gått bra för deras management och att de tydligen har 11 bokningar på Roskilde i år. På Peace & Love står de för artister som Mac Miller, Chords, Grieves and Budo, Evidence och Timbuktu. Vilket är alla festivalens hiphopakter exklusive Mofeta & Jerre och Labyrint. Men det händer också annat utöver klassiska konserter. Petter håller under torsdagen en föreläsning där han berättar om sitt artistskap och sina motgångar och framgångar. Rikard med K även känd som Rikard med talang spelar tillsammans med Ismen (Mickelito & Sober) i ett tält mellan campingen och festivalområdet.
Det finns förenklat tre typer av festivalbokningar. De gamla avdankade grupperna som ger möjligheter till att drömma sig till en svunnen tid utan eurokriser och en ruinerande bostadsmarknad. Sedan har vi de senaste hippa bokningarna som är så nya att artisten knappt har släppt något och publiken hypar upp det så mycket för att alla andra gör det. Avslutningsvis har vi kategorin av artister som alltid är aktuella och alltid är på festivaler. De som alltid är bra, levererar men sällan bjuder på något mer än en vanlig bukfylla för att man sett artisten tio gånger tidigare.
Grieves and Budo reppade Rhymesayers och böjd till show. Foto: Malin Österberg
I år fanns det bara en hiphopartist som undertecknad inte sett tidigare. En artist som man skulle ha sett två gånger tidigare men som inställts på grund av sjukdom och missats på grund av att gruppen gick på klubbscen på Nalen vid en tid som fick Björnes magasins sändningstid att kännas som mitt i natten. Jag pratar om Grieves & Budo, Rhymesayers senare tillskott och proffsiga duo. En grupp som bjuder på dagens spelning i ett knappt halvfullt tält vid Athena-scenen. Men stämningen är god och Budo med sin röjiga persona och multiinstrumentala talang lyfter konserten tillsammans med Grieves berättande texter. Ljudet är bra och basen dränker inte vokalerna så som man är van vid på festivalspelningar.
Mac Miller lockade mängder av nittiotalister med kepsar. Foto: Malin Österberg
Tidigare under kvällen spelade den tjugoåriga Mac Miller för en ung men riktigt konserthungrig publik där klassiska basket- och hockeykepsar blandades med färgade hoodies, läppiercingar och skateskor. Mac levererar hits på hits och gör det bra, ljudet är dock stundtals väldigt grötigt men de trogna fansen är glada och alldeles till sig vilket nog gör detta till dagens hiphopspelning för många som kanske inte har möjlighet att gå på klubben i storstan och se den här typen av artister.
Sammantaget blev första dagen av Peace & Love en nykter och ganska lugn tillställning med tre livespelningar som en bra uppvärmning innan festivalen brakar igång på allvar under torsdag, fredag och lördag. Vi ses på en hiphopspelning förhoppningsvis nära dig!
Läs mer:
]]>
Tänk att man fick se Big Daddy Kane till slut i alla fall. 80-talets Jay-Z. Mannen med sex appeal, charm, flow, rim och basröst. Tydligen var han här på en spelning i slutet av 80-talet när undertecknad var i dagisåldern. Damn. Fast 44 är ingen ålder för en rappare.
Men kvällen började inte med BDK utan med andra legendarer, svenska sådana, nämligen Fjärde Världen. Jag tror att den senaste gången jag såg gruppen var på Göterborgskalaset 2002. Så visst är det ett kärt återseende av en grupp som format många tonåringars syn på svensk hiphop under tidiga 2000-talet med klassiker som Mer än musiken, Brödrarskap, Första femman, och Här i vårt kvarter. 2012 är läget självklart lite annorlunda än då. Gruppen är inte lika äkta efter utflykter till grime och försök att lyckas utomlands. Matte från gruppen, som precis släppt sin EP Stadsbild Volym 1, känns som han varit borta en evighet från scenen. Fantastiskt nog så har han lyckats få alla gästerna till Strand för en unik återföreningskonsert. Publiken får ett medley med Jaqe, Mohammed Ali, Sebbe Staxx, Alpis, Lani Mo, Cedd & Jeff, Södra Sidan och Sexfemman. Till och med Nadamas kommer upp på scen och slänger av några verser. Det hade bara fattats att Sam-E hoppat in och flowat igenom sin vers från Här i vårt kvarter.
Trots att folk var pepp på Fjärde Världen och deras återförening så var det ändå Big Daddy Kane som var kvällens höjdpunkt. Det märktes bland annat på den höga medelåldern. Tyvärr fick jag aldrig uppleva Big Daddy Kane när han var som störst. Men jag har förstått av de som lyssnade på hiphop vid denna tid att många höll denne man som världens bästa MC. Och visst är det med pondus som Antonio Hardy glider in på scen med scarf och basker och rappar över beats med texter som förmodligen ger Mange Schmidt i publiken ståpäls. Han är en av många svenska hiphopare som hyllat denne rappare med sin tolkning Inga snedsteg av Kanes största hit Ain’t No Halfsteppin. Big Daddy håller sig till sitt tidigare funkigare och något hårdare material vilket är tur då han mot mitten av 90-talet blev smörigare än bregott.
Big Daddy Kane inleder med att köra låt på låt utan att prata med publiken men en bit in i showen börjar han prata med besökarna och bjuda på sig själv. Han frågar vad folk vill höra, han snappar upp vad publiken säger och följer upp trådarna. Han låter till och med en kille i folkhavet rappa fyra bars från en av hans låtar, en remix enligt MCns egna ord. Han får också tid att lägga två stycken acapellor och i vanlig ordning köra ett dedikationspass till våra bortgångna storheter på mikrofonerna. Det som är mest imponerande under showen är dock hur han lyckats hålla sin breath control utan att missa en enda stavelse trots mängder av ordvrickande och hoppande på scen. Hatten av för Big Daddy Kane och känslan när man lämnar lokalen är att man just fått se en legend, som sorgligt nog aldrig kommer nå dagens kids med sin rap. För en av världens bästa rappare kommer aldrig kunna tävla med Wiz Khalifa och Mac Miller år 2012.
Foto: Malin Österberg
Forum: 12/6 Big Daddy Kane + Fjärde Världen @ Strand
Läs mer:
]]>
Redan under fredagen började en viss stämning lägga sig över Malmö. På sociala medier kunde man se hur många av landets hiphopare vallfärdade från alla delar av Sverige för att få uppleva The O-Zone Battles 2-årsjubileum. På gatorna såg man fler och fler bekanta ansikten och det nästade kittlade till i själen när man insåg vad man skulle få vara med om.
Babel smällde upp dörrarna redan kl 18. Eventets annonserade sluttid var kl 03, och det krävdes inte mycket huvudräkning för att inse att nio timmars oavbruten underhållning låg framför en. För att sätta lite perspektiv på det kan man tänka att vi tittade på hiphop längre än vad man är på jobbet en genomsnittlig arbetsdag.
Inne på Babel var stämningen på topp redan från början. Det hela kändes som en stor branschträff med många bekanta ansikten, om inte från verkliga möten så från bilder, YouTube-klipp och skivomslag. Det kramades, skakades händer och skrattades i hela lokalen och för att förflytta sig mellan rummen fick man ofta pressa sig sidledes mellan alla människor. Maxkapaciteten var med andra ord uppfylld och tanken slog mig att alla vi 600 personer borde bygga en egen by, där vi kan leva tillsammans i samförstånd och ha den här typen av träffar varje helg.
Under hela kvällen varvades showcases med battles vilket gav en trevlig dynamik till eventet. Med uppträdanden av olika artister med skilda stilar fanns det något för alla, och framför allt: man behövde inte hänga läpp ifall man missade något eftersom det genast vägdes upp av någonting annat minst lika stort. Människorna på plats roterade ordentlig mellan scenrummet, barerna och uteserveringen för att pressa ut så mycket mingel och musik som möjligt ur kvällen.
Att skriva om battles är alltid känsligt då det finns väldigt skilda uppfattningar kring vad som egentligen är en ”spoiler”. Jag tar det säkra före det osäkra och berättar inga detaljer, men en sak är säker: jag har hunnit med en del battleevents de senaste två åren och battlemässigt var det här det absolut bästa. Såväl svenska som internationella battlare kändes rejält förberedda och lägstanivån var löjligt hög. Givetvis kommer det i vanlig ordning att hatas på både YouTube och andra forum men jag vågar gissa att videorna från det här eventet kommer vara bland de mest uppskattade hittills i Sverige.
Recension av M.O.P.
Vid ett-tiden på natten kliver en av kvällens huvudakter, M.O.P., på scenen till tonerna av Issac Hayes gamla goding Walk On By. De två rundlagda herrarna tar ordentligt med plats i rummet, inte bara fysiskt. Tidigare under kvällen har stämningen varit ordentligt folklig, med bland annat WC som bjöd upp många fans till scenen för att dansa till bland annat Westside Connection-klassikern Gangsta Nation. M.O.P är motsatsen – med sig på scen har de entourage, fotograf, vakter och vad som ser ut att vara en PR-kvinna. Kanske är det just därför – för att allting är så otroligt uppstyrt – som jag verkligen lyckas inse att jag står och tittar på legenderna i Mash Out Posse.
Lil’ Fame och Billy Danze är inte särskilt unga längre (födda -76), men det märks inte alls. Jag hade förväntat mig en halvdassig konsert som skulle klara sig på sitt eget nostalgivärde, men sällan har jag sett ett så fläckfritt uppträdande. Rappen sitter precis där den ska, även i de snabbaste partierna, och man märker att de två Brooklynlegenderna har uppträtt många, många gånger tillsammans. ”Our problem is that we drink too fucking much” säger de och fortsätter, ”Please forgive us!”, men det finns helt enkelt ingenting att förlåta. Det är bara vackert och fantastiskt att de ger allt trots att de står på en vanlig klubbscen i Sveriges tredje största stad. Billy Danze svettas så att hans spegelblanka huvud likt en discokula reflekterar de starka lamporna och när de slutligen spelar all time-klassikern Ante Up brakar givetvis allting lös. Plattformar skakar, drömmar går i uppfyllelse och universum kretsar kring The O-Zone Battles och Babel.
Whoa vill tacka arrangörerna för eventet och alla trevliga människor vi träffade igår. Inom kort kommer ett Whoa-TV-avsnitt från kvällen upp, kanske är just du med?
Forum: [Event] The O-Zone: 2 års Jubileum / 2-year anniversary
Läs mer:
]]>
Nu på onsdag den 2 maj är det dags för grym livemusik i Göteborg. Estelle med liveband på Sticky Fingers. Spelningen är tidig och startar redan vid 21:00. Så det blir efterfest med DJ Jazzy Jeff och Mad Skillz på Yaki-Da. Trevlig lillördag!
Läs mer:
]]>
Immortal Technique har nog de flesta någon gång lyssnat på, om inte annat känner nog alla igen den hjärtskärande singeln Dance With The Devil från 2001. Han är kanske en av de mest politiska rapparna från New York och har under hela sin karriär bedrivit en kamp mot statsapparaten, rättsväsendet och mycket annat som han anser vara skevt i dagens samhälle. Inte ens pengar har fått honom att ge upp kampen – trots erbjudanden från storbolag har han hållit i sina egna tyglar hela vägen genom det egna skivbolaget Viper Records.
Mohammed Ali kan sägas vara de svenska motsvarigheterna till Immortal Technique: de två killarna har länge gjort politisk musik och när de släppte sitt senaste album Vi jämfördes de med Ebba Grön och hyllades av oss på Whoa. Deras debutmixtape Processen släpptes via Whoa och är idag ett av våra allra mest nedladdade, så om du mot förmodan har missat det gör du bäst i att plocka ner det på direkten.
Denna vecka kan man alltså få en helkväll av politisk hiphop då Immortal Technique uppträder på två av landets scener med Mohammed Ali som förband, varav båda ligger på det Lundabaserade bolaget Bad Taste Events. Konserten genomförs också i samarbete med The Boom Bap®/Sweden, det vill säga arrangörs- och DJ-duon Beneaf & Rome.
Mejeriet, Lund: nu på torsdag 19/4. Biljetter ordnas här. (250 kr)
Göta källare, Stockholm, nu på fredag 20/4. Biljetter ordnas här. (275 kr)
Forum: 19/4 Immortal Technique & Mohammed Ali @ Mejeriet, Lund
Läs mer:
]]>