Lucka 15: Vi gräver i textarkivet

Det är tredje advent och det är söndag. Därför tänkte vi att det vore passande att gräva upp lite texter ur Whoa-arkivet att bjuda på som söndagsläsning. Genom åren har det ju dykt upp mer än bara nyheter och musik på Whoa-bloggen. Tyvärr har vi väl inte hunnit med allt vi velat men en del läsvärda saker har det ändå hunnit bli. I många fall kan det vara kul att tänka på vad som hände sen när vi nu sitter med facit i hand.

Det här är bara ett axplock av allt som skrivits på Whoa. Allt finns i bloggen under intervjuer, krönikor och spotlights.

Intervjuer

De första att bli intervjuade för Whoa var inga mindre än Looptroop Rockers, eller närmare bestämt Dj Embee. Det här var precis när de släppt Good Things och CosM.I.C. hade lämnat truppen. Sedan dess har det hunnit bli två nya plattor och CosM.I.C. har återvänt. Fem frågor i intervjun kom dessutom från Whoas användare.

I maj 2010 gjordes en lång intervju med Ametist. Vid den här tidpunkten skulle hon precis övergå till att bara spela svensk musik i Kärleksattacken, något som känns hur självklart som helst idag. Det är kul att se att Ametist verkar ha samma engagemang och brinnande kärlek för svensk hiphop idag som hon hade då.

En annan ganska lång och riktigt bra intervju från 2010 gjorde Emilia med PH3.

Vår f.d redaktionsmedlem Viktor gjorde sin första intervju någonsin 2009, med Eboi, med väldigt gott resultat. Ingen visste egentligen särskilt mycket om Eboi vid den här tidpunkten men nyfikenheten var ändå rätt stor.

Mohammed Ali slog igenom med dunder och brak med sin skiva Processen 2009. Processen får idag ses som en klassiker inom svensk hiphop med odödliga spår som bland annat Porten. Det var en otroligt rolig intervju att göra eftersom både Mohammed och Ali är både trevliga men framför allt riktigt vettiga personer som påverkade mig och mitt sätt att se på vissa saker. Här berättade de om sina planer och visioner. En del saker blev verklighet, andra inte. Framtiden blev inte riktigt som de planerat, kanske för att framgångarna blev större än jag tror de hade förväntat sig.

Efter Masses mixtape Gott & Blandat #2 var det många som snackade om Fittja Chrille och hans bidrag Långt ifrån ok. Han var inte lätt att få tag på men till slut lyckades vi få svar på några frågor och veta lite mer om vem han är.

En annan personlig favorit är Matias underhållande intervju med Kapten Röd. Kaptenen verkar vara en riktigt trevlig filur.

Många rappare på hiphopscenen idag har någon form av förflutet på Whoa. Bland dessa hittar vi Queff och Denniz Prime som 2010 släppte Greetings from Russia och i en liten, instängd lägenhet på Söder satt de och berättade om tapet och lite annat.

Eftersom Whoa primärt inriktat sig på svensk hiphop har vi aldrig varit särskilt intresserade av att komma i kontakt med internationella artister men några undantag har slunkit igenom, som Brother Ali, Necro och Masta Ace.

Krönikor

Den första krönikan som skrevs på Whoa var minst sagt skriven i affekt. Året var 2008 och i den numera nedlagda gratistidningen Stocholm City tilläts Annah Björk spy fördomar över en hel subkultur baserat på att Papa Dee, en reggaeartist, stod åtalad för att ha misshandlat sin partner. Det osade fördomar och hat av från Björk som ville se krafttag mot hiphop eftersom den bara orsakade våld. Whoa var givetvis inte de enda att reagera men både ämnet och krönikan fick rätt stor uppmärksamhet såväl på som utanför Whoa.

En annan krönika som skrevs med ilska var Ta inte tjejerna på fittan är du snäll. Upprinnelsen var ett minst sagt svinigt beteende av rapparen Tonedeff som drog upp en tjej på scen och antastade henne mitt under sin spelning. Om Tonedeff gav vatten på kvarn åt alla som anser att hiphop är sexistisk så visade Matias att det åtminstone finns andra hiphoppare som inte tolererar den sortens beteende.

Men allt är förstås inte ilska och orättvisor. I sin krönika Småstadsblues Calle både romantiseras om hiphop från landsorten och tar upp problemen som skapas av den osynliga urbana mur som omger storstäderna och inte släpper fram talangfulla rappare från landets mindre orter.

Så här i avslutningstider känns Kimmos krönika Whoarför Whoa? både läglig och nostalgisk i ett. Där sammanfattar han på ett enkelt sätt allt som är och har gjort Whoa så fantastiskt genom åren.

Kimmo tar även upp det alltid lika stigmatiserade ämnet att vara nere med det senaste. Eller rättare sagt, att inte vara nere med vare sig det senaste eller det äldsta. Kort sagt hur det är att inte vara ett hiphoporakel. Och han gör det med en stor portion humor.

Spotlights

Vi hade en rolig och ganska storartad idé om att lista 99 ögonblick som vi ansåg var mest minnesvärd för svensk hiphop. Vi kom till 16 innan vi tog en paus som pågår än idag. Det finns väl ett par opublicerade till på lager som inte sett dagens ljus men de får nog stanna där. Men de vi hann med var roliga att göra och är roliga att läsa än idag. Ämnena handlade om allt ifrån Rappers Delight till betonggrädde till ”det svenska hiphopkriget” till vilken skiva som verkligen var det första svenska hiphopalbumet.

Det var i stort sett det. Det dyker väl upp några grejer till innan det tar slut men i övrigt hoppas vi att ni haft åtminstone lite nöje. För vår del har det varit kul, svårt, frustrerande och alla andra möjliga känslor. Men mest av allt kul. Annars hade vi inte fortsatt så länge.

Forum: Whoa's julkalender 2013

Läs mer:

• Guldgruvan: Bashie/Robert Valsinger – Bashies nya CD (1998) & From The Smoke (2000)
• Lite lugnare på Whoa under sommartid
• Hiphopsidorna vi minns
• Guldgruvan: Medina – Rumble in Fiskayet (2004) & Fullblod (2005)
• Guldgruvan: Cus-Inz – Hear Da Cus-Inz (1997)