Recension: Mofeta & Jerre – Briljanter & smaragder

Martin:

I recensionen av Mofeta & Jerres debutalbum Bomben, för ganska så snart två år sedan, efterlyste Viktor Ragnemar och undertecknad mer variation och fler intressanta låtämnen från Stockholmsduon. Den då sedan länge framemotsedda skivan var visserligen både osedvanligt jämn, fräsch och originell, men lämnade likväl en svårplacerad tomhetskänsla efter sig. När uppföljaren Briljanter & smaragder nu når våra öron är helhetsintrycket och sinnesstämningen, skönt nog, desto bättre. Faktum är att kritiken från förra gången känns som bortblåst och kvar finner vi istället en hiphopakt som både har mognat, utvecklats och blivit mer samspelt.

Briljanter & smaragder låter naturligt lekfull men ändå genomtänkt och välgjord. Mofeta & Jerre har låtit 14 låtar bli till 11, kompletterat rappen med färgstarka namn som Timbuktu och Promoe och bryter dessutom av med – överraskande bra – sång på egen hand. Motsvarigheter till fartkulor som Fonky Fly och På löpande band ges inget utrymme utan har ersatts av ett mer soft och tillbakalutat sound, kryddat med stämningsfulla och effektfulla detaljer. På Lilla flicka möts vi av ett gråmulet piano i sällskap av melankoliskt munspel, medan falsettsång och maffiga blåsinstrument a la Dungeon Family präglar Glasögon är fult. Ett annan favorit är det funkiga förhållandedramat Bakom din rygg, där en smittsam basslinga teamar ihop med en smart Missy Elliott-sampling och det nostalgiska ljudet av arkadspel.

När många rappares verser ofta upplevs som tillägg till beatet eller transportsträckor fram till refrängen, går Mofetas texter i regel åt motsatt håll. Ofta är hans textförfattande så pass genomarbetat och finurligt att man fortsätter att upptäcka smarta liknelser, jämförelser och ordval även långt efter premiärlyssningen. Han fyller dessutom ofta låttexterna med ett konkret innehåll i form av berättelser och synliggöranden av saker i sin omvärld. Singeln Väderleksrapport gjorde exempelvis inget större väsen ifrån sig när den kom, men fortsätter att växa för varje dag med sin kalla bild av det ökande drogberoendet i Stockholm. Ett annat exempel är nämnda Lilla flicka, där Mofeta skildrar hur dåligt självförtroende och kontrollbehov hos mannen urartar i misshandel och frihetsberövande av kvinnan i relationen.

Mofeta och Jerre har, trots sina relativt unga åldrar, redan hunnit med att åstadkomma en hel del under sina karriärer. Jag tänker på framgångssagan Klubb Spiderdogs, gatumusikantspelandet och den uppmärksammade vinsten av Ted Gärdenstadstipendiet, för att nämna några. Nu kan de även lägga till ett mycket bra album i sin gemensamma cv. Briljanter & smaragder bländar inte som ädelstenar, men imponerar allt jämnt med sin proffsiga förpackning.

Martins betyg:

Pontus:

Nedräkningen inför Mofeta & Jerres andra fullängdare har pågått sedan första singeln släpptes i februari, tidigare i år. Debutskivan Bomben var redan den en gedigen skiva och tillåts man se klart genom sina glasögon så är den nya skivan briljant på många sätt och vis. När Mofeta får chansen att lätta sina tankar och rimstruktur över Jerres svängiga och melodiska beats och prata om skilda väderleksrapporter från ett kokainstinnt Stockholm till ett plastigt Kalifornien tillsammans med några av Sveriges bästa rappare, kan jag inte annat än att hålla deras rygg och digga med i gunget.

Frågan är om ett instrumentalt parti kan få mig att rulla upp en röding? Inte i det här fallet eftersom jag då saknar Mofetas verbalitet och dessutom har min kära lilla flicka att besöka drömmar med. Trots att Briljanter & smaragder är något kort och några spår är bättre än andra så fungerar den uppenbarligen som balsam för både själ och öron.

Pontus betyg:

Matias:

När jag lyssnade igenom Briljanter & smaragder första gången slog det mig hur mycket sång den innehåller. Jag blev genast lite avskräckt, då den senaste tidens våg av extremt duktiga rappares övergång till popsång inte har imponerat värst på mig. Det här är dock annorlunda – det är inte särskilt poppigt. Det påminner i så fall mer om Veronica Maggios andra album (åh, detta fantastiska album) med souliga produktioner och känslosamma texter inbakade i dels svävande formuleringar prydda av metaforiska ornament och dels rakt-på-sak-verser som nästan gör mig lite generad (”Vi har make up-sex när vi ryker ihop / men när du rider mig, rider du med ryggen emot”). Jag tror att jag tycker detta på många sätt är mer rätt forum för Mofeta & Jerre än deras tidigare snabba, spralliga raplåtar, och då gillade jag ändå de flesta av dem väldigt mycket. Briljanter & smaragder är en perfekt mogen frukt; skalet är mjukt men innanför det finns något att sätta tänderna i. Ett spår som jag hoppas att inte många hoppar över är det instrumentala spåret Rödingen. Sällan har en låt utan text förmedlat så mycket, jag kan knappt beskriva det. Jag känner igen mig, men jag vet inte i vad. Det är en fantastisk känsla.

Jag misstänker att jag kommer lyssna väldigt mycket på det här albumet i vinter. Nu behövs bara en konsekvent röd tråd där man håller sig till soultemat och att fillerverserna byts mot perfekt slipade diamanter så är vi hemma.

Matias betyg:

Forum: Whoa recenserar: Mofeta & Jerre - Briljanter & smaragder

Läs mer:

• Vinn Mofeta & Jerres nya skiva Briljanter och smaragder
• Video: Mofeta & Jerre ft. Leo Ontario & Promoe – Kalifornien
• Video: Mofeta & Jerre – Lilla flicka (internationella kvinnodagen)
• Video: Mofeta & Jerre – Väderleksrapporten
• Vinnare av Mofeta & Jerre-skivor