Vad som saknas i svensk hiphop? Mohammed Ali!

Mohammed Ali släppte nyligen Processen här på Whoa

Förvandlingen från UKN till Mohammed Ali blev en nystart. Nu har en av svensk hiphops mest intressanta duos hittat sitt sound. Musiken är mognare mer genomarbetad. Whoa träffade grabbarna i Ayla-studion hemma hos Ali och snackade om musiken, förorten och vad som händer framöver.

Ali plockar upp mig vid Rönninge station och vi kör till radhuset några kvarter bort. Han flyttade hit från Flemingsberg med familjen för snart två år sedan. Det skiljer bara tre pendelstationer mellan de södra Stockholmsförorterna men det är ändå två rätt olika världar. Förutom att Rönninge en gång om året, i anslutning till Salemmarschen, besudlas av nazister är det ett ganska lugnt medelklassområde. Kontrasten till Flemingsberg är total, området som för 35 år sedan mest bestod av vildmark. Istället för radhus och villor är det färgglada höghus. Flemingsberg är invandrartätt och segregerat. Och det var här, i en högstadieskola, som Ali och Mohammed träffades. Mohammed var ny i skolan.

Ali: På den tiden var det så få som var insatta i hiphop, speciellt svensk hiphop. De få som fanns visste om varandra. Så vi började prata och göra musik.

ProcessenVi sitter i deras lilla studio, Mohammed (Moms), Ali (Alias Ruggig) och jag. Stor sitter också där i soffan. På bordet ligger några exemplar av Processen och en bunt affischer. Mohammed Ali gick tidigare under namnen Underklassen och UKN. Sen kom livet igång och grabbarna tog ett uppehåll i fyra år. Det var Stor som tjatade mycket på Mohammed och Ali hänga med på spelningar. Entusiasmen var väl inte glödande till en början, men ju mer de uppträdde med Stor desto mer fick de sakta men säkert tillbaka lusten att göra musik.

Varför bytte ni namn till Mohammed Ali?
Mohammed:
Vi kände att folk skulle kunna relatera mer till låtarna om man använde sina riktiga namn än bara en förkortning.
A: Det var mer än bara ett namnbyte. Soundet är mycket mognare och mer genomarbetat. UKN låter lite opersonligt. Och namnbytet har gått smidigt, folk släppte UKN snabbt.

Hur skulle ni beskriva er musik?
A
: Samhällskritisk vardagsrealism. Vi inspireras av sådant vi själva stöter på varje dag. Pappa är busschaufför och kan komma hem och berätta om hur han blivit bemött på bussen och det kan jag ta till mig i musiken. Men det mesta har vi varit med om själva.

I singeln Porten tar de upp problemen med att fritidsgårdar stängs ner och ungdomar inte har någonstans att vara. I andra låtar att du behandlas olika beroende på vad du heter. Men Mohammed Ali nöjer sig inte med det utan tar frågorna ett steg längre och försöker belysa orsakerna. De kommer fram till att det inte finns några enkla svar.

M: Det är en väldigt förenklad bild att säga att det beror på kulturskillnader eller etnicitet. En förhoppning med låtarna, kanske är det lite orealistiskt, är att folk bryter ner de här förutfattade meningarna.
A: Vi försöker inte överdriva och säga att förorten är ett ghetto, men samtidigt får man inte vara naiv och säga att det finns inga ghetton och allt är superbra i förorten. Det handlar om balansen där du talar om hur det är.
A: Vi har varit väldigt noga med att vi inte vill bli stämplade som förortshiphop eller betongrap. Det är musik för alla. Jag tror att av många som gett oss respons på nätet är många fler svenskar än invandrare. Det är skitkul att läsa att folk tar till sig av texterna.
M: Man har ju brutit lite av folks förutfattade meningar när de säger sådant som ”jag brukar vanligtvis inte ladda ner förortsrap för det är destruktivt och slarvigt men ni är skitbra”. Men det är samtidigt något jag kan tänka på. Folk säger ”wow, de här kan rappa” som om de är förvånande över det. Varför är de förvånade? Är det för att vi kommer från ett visst ställe och inte ska vara tekniskt grymma?
A: Bara att folk reagerar bekräftar att de tänker i vissa banor. ”Wow, det här var grymma invandrare”. Det ska inte behöva vara så.

Hur var det att växa upp i en stockholmsförort?
M
: Så varierande som Processen är, så varierande är förorten. Det finns olika vägar du kan ta och alla vägar har olika konsekvenser.
M: Du känner verkligen av utanförskapet när du är i förorten. Bara det att jag inte accepteras som svensk. Du är annorlunda, du är inte som andra, du passar inte in. Det som är speciellt med förorten är att även om alla är från olika kulturer så har vi lyckats skapa en gemensam kultur också. För att motarbeta det här utanförskapet och marginaliseringen som vi delar på.
A: Konsekvensen blir att fler invandrare skapar en gemenskap som går till överdrift och de fastnar i en isolerad mentalitet.

Men allt är givetvis inte dåligt i förorten. Om det i ett hus kan rymmas femtio nationer är det upphov till enormt mycket inspiration.

M: Är det blandat märker du att medias bild inte stämmer. Allas kulturer är blandade i förorten, kulturer är inte isolerade.
A: Det finns så mycket fördomar om att förorten är på ett visst sätt. Men kom ut och lär känna folk så får du en helt annan bild än den media ger.

Den bild de refererar till är att invandrare, eller förortsfolk för det handlar inte alltid bara om invandrare, antingen är kriminella eller försätts i offerposition och ska räddas. Politiker anordnar valmöten i Botkyrka före valen för att vinna billiga poäng, men när det kommer till insatser handlar det mest om övervakning än sysselsättning. Helt fel väg att gå som enligt båda är provocerande och bara leder till större motsättningar.

Vad ska man göra åt bilden av förorten?
M
: Du får göra bilden mer suddig. Kanske är det mer än kulturen som skiljer oss från dem. Kanske är samhället som är grunden till beteendet. Det ger en annan bild. Därför jag tycker att musiken verkligen kan relatera till alla, det kan få alla att tänka om. Förhoppningsvis.

Vi stannar politiken där och går tillbaka till musiken. Efter ett längre framsida-299x3001uppehåll drog Mohammed Ali alltså igång igen. Känslan kom tillbaka och efter ett tag kände de att det var dags att spela in nytt material. Processen tog bara en och en halv månad att spela in men är ändå ett resultat av mycket nötande.

A: Vi har spelat in tre skivor som vi inte har släppt, en EP hos Masse (Gatukök) som aldrig släpptes, Mohammed har spelat in ett mixtape som inte släpptes, jag spelade in ett mixtape för bara ett år sen som innehöll ca 13 spår som jag verkligen inte blev nöjd med som inte släpptes. Vi har spelat in så mycket material som inte har blivit släppt förrän nu med Processen.

Kommer det att släppas någon gång?
A: Lite av det finns i Processen, men det är inte mycket. Resten har skrotat. Vi vill starta om på nytt och som Mohammed Ali har vi ett nytt sätt att tänka. Soundet på vår musik, vi vet hur vi vill att det ska låta och vad vi vill prata om.
M: Därför tror jag skivan fått uppmärksamhet, med tanke på hur ytligt allt låter på radio. Något med lite innehåll fick så här stor uppmärksamhet.

Innehållet är viktigast?
M: Det är bara en vanegrej. Vi har alltid gjort så, alltid haft teman. Du bygger upp hela versen med början och slut. Det har varit enklare att skriva om man har något att skriva om än att bara skrytrappa. Jag har alltid haft problem att skrytrappa.

Foto: Saga Berlin

Foto: Saga Berlin

Hur ser ni på svensk hiphop idag?
A
: Jag tycker att svensk hiphop ser jävligt bra ut just nu. Känns som att alla kämpar och gör det de ska göra och jag vet inte om det är så att vi alla inbillar oss att det ska bli nånting skitstort av det här. Men bara den känslan är jävligt kul. Jag kan sitta i bilen och höra mina kompisar Stor och Carlito på SR Metropol.
M: De senaste tv åren har musiken verkligen har mognat. Folk kan ta till sig det mycket mer nu och börjar se hiphop mer som en musikgenre än vad de gjorde förut. Världen har blivit mycket mindre och nu med internet tar folk influenser från hela världen.

Något ni tycker saknas inom svenska hiphopscenen idag?
A
: Det är vi. Mohammed Ali. Faktiskt. Vi är fan balansen i svensk hiphop idag.
M: Faktiskt. Och Ayla-kollektivet.

Hur mycket är ni beredda att offra? Skulle ni till exempel kunna börja göra klubbhits om någon ber er för att det kanske kan sälja?
A
: Nej, aldrig.
M: Absolut inte. Folk har redan försökt det där. Säger att vi gör fel marknadsföring och sånt. Men så fort du börjar ändra på dig själv kommer det gå helt fel.
A: Exakt. I slutändan tror jag att alla kommer se att det lönar sig att göra musik som du kan stå för. Som representerar dig själv. Om det är nånstans det finns pengar så är det i spelningar. Och varför då inte satsa på att göra bra jävla musik så att du får lite spelningar?

Processen släpptes gratis. Vad tycker ni om gratissläpp?
M
: Jag tycker det är bra. För att vara ärlig, jag har inte köpt en skiva sedan jag var 17 år gammal, så det vore lite hyckleri av mig att försöka sälja Processen. Jag tycker det är det bästa sättet att nå ut till alla människor är att släppa den gratis. Det är det nya sättet att marknadsföra sig själv.
A: Det här med cd-format är på väg att dö ut. Anledningen till att vi gav ut den gratis var mest att det här är vår process 2009. Vi kommer satsa på en trilogi (Processen fortsätter, Slutprocessen). För att få en fanbase, få nåt att stå på.

Kommer resten av trilogin släppas gratis?
A
: Som det ser ut nu, ja. En till sommaren, en i slutet av året. Efter trilogin är det bara arbete med vår debut slash konceptskiva som då kommer släppas under titeln Mohammed Ali.

Mohammed avslöjar att nästa skiva kommer innehålla mer samarbete med The Salazar Brothers. På Processen stod Ayla-producenten Mack Beats för i stort sett alla spår. Nu ska arbetet fördelas bättre. Målet är att utforska lite nya områden, hitta nya teman och inte fastna i samma tugg.

Berätta lite om Ayla.
M
: Vi har alla känt varandra sedan vi var små. Stor, Mack Beats, regissören Duncan, Carlito. Alla är från Huddinge/Flemingsberg. Det är som en familj. Därav namnet Ayla, det betyder familj på arabiska. Vi pushar varandra och utvecklas väldigt mycket.

Eller som Stor flikar in och säger: det är raka rör. Lägger du en dålig vers får du höra att den är helt keff. Inget mjäkigt hymlande med andra ord.

Kommer vi få se någon samlingsskiva med Ayla?
M
: Förhoppningsvis. Det som är planen.
A: Vi ska försöka täcka hela året 2009. Först var det Mohammed Ali och Processen, sen kommer Stor i mars, i april nån gång kommer Carlito med sin EP, sen kommer Mack Beats i maj nån gång, sen är vi i juni/juli och Mohammed Ali med Processen fortsätter.

Mohammed Ali är i dagsläget inte signade till något skivbolag. Något som inte spelar så stor roll. Visst har stora bolag mer erfarenhet och kan få in videor på MTV eller ordna fler spelningar men grabbarna trivs med att göra allt från skivomslag till manus till videon själva och känner att de utvecklas som affärsmän.

A: Var bara kreativ så kommer du på olika sätt att gå till väga för att få ut din musik.
M: Vår största noja är nog att den här skivan inte når ut till alla. Att de i slutet av 2009 skriver ”den mest underskattade skivan: Processen av Mohammed Ali. Om ni bara visste vilken tung skiva det här är, en riktig klassiker”.

Foto: Yaty Karim

Foto: Yaty Karim

Forumtråd: Whoa intervjuar: Mohammed Ali

[buyalbum]Mohammed Ali[/buyalbum]

Läs mer: