Way Out West 2012 – Torsdagen
Med fina minnen från fjolårets festival med skönt mingel och härliga personligheter, maffiga uppträdanden från Kanye West, Wiz Khalifa, MF Doom, Prince m.fl. och lanseringen av den omtalade Whoaölen, blev det dags för oss på Whoa att åter igen styra skutan mot västkusten och Göteborg. Ett Way Out West som på förhand länge såg ut att göra oss hiphopfans besvikna med fåtalet intressanta utländska bokningar, men som enbart dagarna innan starten efterlängtat nog landade tre tunga namn i De La Soul, Jean Grae och Common.
Efter en två dagars uppvärmning i Lilla London, med obligatoriska regnskurar och super-fotbolls-mötet mellan Barcelona och Manchester United på onsdagen, slog festivalgrindarna i Slottsskogen upp under gassande solsken på torsdagen. Utan några direkta förväntningar fick vi se nigeriansk-tyska stjärnskottet Nneka värma upp publiken på ett framgångsrikt sätt med sitt neo-souliga sound och inlevelsefulla sång (med inslag av rap), som närmast för tankarna till artister som India Arie och Lauryn Hill. Men en trevlig spelning till trots var det inget snack om vilka stora delar av besökarna kommit för att se. Vid 18.00-tiden lämnade lugnet och allt fler händer började åka upp mot solstrålarna i skyn, när legenderna i De La Soul äntligen entrade Azalea-scenen. Tyvärr dock utan Maseo aka Plug 3, som av oklar anledning hade blivit ersatt av DJ Strike (i vanliga fall DJ åt Dres från Black Sheep och Butta Verses) för kvällen.
Med det vackra vädret, den stora publiken, vinterns lyckade spelning i Stockholm och det nya materialet (från två tredjedelar av gruppen i form av First Serve) i åtanke, kunde man tänka sig att rapparna Posdnous och Trugoy skulle komma ut taggade till tårna. Frånvaron av profilen Maseo, en – vad det verkade – oinspirerad Trugoy och en för lågt inställd mikrofon för Posdnous (hela konserten, hur är det möjligt ljudteknikern?), bidrog dock till sitt och tillställningen blev aldrig riktigt så färgsprakande som åtminstone undertecknad hoppats på. Nu ska man emellertid komma ihåg att detta är en akt med löjligt starkt låtmaterial och lång erfarenhet av såväl lätt- som svårflirtade publiker, så det fria fallet var aldrig i närheten av aktuellt. Efter att tidigt under giget dragit av Art Official Intelligence-hitsen Oooh och All Good, blev torsdagsbesökarna med på noterna och stämningen höjdes ytterligare när människohavet på klassisk manér och en stor dos charm delades upp i två, tävlande halvor a la ”Party over here, fuck you over there!”. När alla sedan fick hjälpa till och skrika ”Aaaah!!!” i introt till Ego Trippin’ (Part Two) var spelningen i hamn och 90-talshjältarna kunde på ren rutin fortsätta att avverka låtar med hög nostalgi- och igenkänningsfaktor.
”Can we bring it back even more?” ropar Trugoy, som i det här skedet av showen äntligen börjat vakna till liv, och svaret på frågan vet ni så klart redan. Låtar som Potholes In My Lawn, A Rolling Skating Jam Named ”Saturdays”, Me Myself and I och Ring Ring Ring (Ha Ha Hey) är omöjliga att ifrågasätta och när den sistnämnda sedan lekfullt fick sällskap av refrängen till Madonnas Like A Virgin var det halvdana engagemanget som visats upp i början av konserten ursäktat. Efter drygt en timme var spelningen avslutad och Posdnous, Trugoy och DJ Strike kunde lämna strålkastarljuset med hedern i behåll, samtidigt som fansen i publiken förnöjsamt letade sig vidare mot öltälten och de för året enbart vegetariska matstånden.
Resten av kvällen/natten spenderade vi på Whoa tillsammans med vänner och kollegor runt om på festivalområdet och fick bland annat uppleva en historisk spelning, där det mytomspunna punk/hardcore-bandet Refused rev av ett lika vilt som framemotsett uppträdande som nog inte lämnade någon besviken. Ett stort ögonblick som skulle kunna liknas med en eventuell reunion av M.B.M.A. om sisådär en sju till tio år. Häftig grej och det är bara att hålla tummarna att arrangörerna bakom Way Out West fortsätter att ordna den typen av bokningar även framöver.
Efter en godkänd torsdag väntar nu den desto mer spännande fredagen där höjdpunkterna för oss hiphopintresserade blir Jean Grae, Rico Won, Aleks, Adam Kanyama, Toffer och Grillat & Grändy. Hoppas vi ses där ute!
Forum: 9/8 Way Out West @ Göteborg, Slottskogen
Läs mer:
Kommentarer
Yela, Odd Future, ASAP, Refused, Frank Ocean och Bon Iver - dom enda jag åker dit för.
|
|
sincedayone skrev: Alla verkar ha fastnat för odd future men diggar dem inte så mycket... lite för mycket "hipsterhiphop" för min smak.. |
|
Att se OFWGKTA live lär bli kaos!! =)
|
|
Vilka ska på Way Out West då? Själv är jag sjukt taggad, tror det kommer bli riktigt nice - bra musik, skönt folk och förhoppningsvis bra väder, kan det bli bättre?
|
|
Skulle aldrig betala 1595 för att se och lyssna på någon av dessa som jag knappt känner igen
|
|
Du får väl lyssna in dem på spotify eller youtube och se om du gillat.
Inte direkt WoW fel om du inte hört dessa band/artister innan. De är ju inga skumma undergroundband/artister direkt såatte. Du kan alltid anmäla dig som funktionär och jobba efter eller före festivalen om du inte vill punga upp para. |
Vill du också kommentera? Bli medlem på Whoa och sätt igång! Är du redan registrerad kan du gå direkt till 9/8 Way Out West @ Göteborg, Slottskogen för att kommentera!