Recension: Professor P & Dj Akilles – The Realism

Matias:

1990-talet. Den digitala revolutionen tog fart ordentligt, ekonomin globaliserades och hiphopen lät på ett alldeles särskilt sätt. Det är nog många som tycker att den klassiska New York-hiphopen på 90-talet med sina distinkta soulsamplingar, trumloopar, cuts och scratchsolon var något extra.

Som allt annat tog 90-talet slut, och ett nytt millennium tog vid. Världen präglades av krig mot terror och naturkatastrofer, och hiphopen blev allt mer elektroniskt influerad med högre tempo och andra typer av samplingar. Enskilda individer kan inte påverka världsordningen, men däremot kan enskilda individer återskapa fragment av svunna tider. Till exempel genom att göra en hiphopskiva som låter som att den är gjord på 90-talet.

Med andra ord: har du hört Professor P & Dj Akilles innan vet du ganska exakt vad du ger dig in på. Ska jag försöka specifiera skillnaderna mot, säg Professor P:s debutalbum Patience, så har nog soundet tagit ett kliv fram mot slutet av 90-talet. Var jag tvungen att välja ett årtal skulle jag säga att den här skivan låter 1998, och hoppas att ingen inblandad tycker att jag är helt ute och cyklar. Vissa av beatsen har också antagit en väldigt J Dilla-influerad karaktär, vilket blir tydligt på till exempel introspåret Pro & Aktivity med sina korta loopar och experimenterandet med avklippta röstsamplingar.

Det speciella med att återskapa 90-talet på det här sättet är att Professor P och Dj Akilles, ironiskt nog, kan göra något som inte har gjorts förr. De kan sampla de låtarna ingen hann sampla och lägga de rimmen ingen hann lägga innan 90-talet hade blåst bort. Inte minst kan de anlägga ett svenskt perspektiv vilket faktiskt ger en helt ny lyssningsupplevelse. Jag får till exempel höra rim om en av mina favoritstäder i världen men med ett klassiskt boombap-sound på spåret Spellbound (L-Town), som givetvis handlar om Professorns hemstad Lund. #1 är den obligatoriska kärlekslåten som samplar sötsliskig hångelsoul och på albumets bästa spår, Nothing’s Gonna Stop Me, får vi veta hur de två killarnas hiphopintresse föddes.

Professorn och Akilles är bland de bästa hiphopmusikerna i landet, så även på denna skiva. Precis som förr sitter nästan varenda rim och varenda skratch perfekt; det börjar helt enkelt bli svårt att utvecklas, vilket tyvärr hörs. Skivan är väldigt bra men jag får inte den här känslan av att de har överträffat sig själva; överraskningsmomentet fattas mig. ”(…) if you don’t know what Pro & Aktivity means, it’s dope beats, dope rhymes, dope cuts, nothing more, nothing less” säger Professorn på första spåret och recenserar egentligen sin egen skiva. Allting är fett och jag fick precis vad jag förväntade mig – men inget mer. Och det är det, egentligen, absolut inget fel på. Jag är tacksam över att ha fått den här skivan just nu och inte i vintras, för våren fick precis sitt soundtrack.

Matias betyg:

Viktor:

När Professor P och Akilles släpper skiva så vet man vad det kommer att handla om. Det blir inga radioflirtar eller technobeats utan istället hittar man ren och skär old school-hiphop med vibbar från 90-talet. Detta underbara årtionde som, enligt de flesta, besitter mer guldklimpar än någon annan era inom hiphopen, och är man en av dem som tycker så … då kommer man gilla The Realism.

Professor P är en duktig textförfattare och man märker att han har många år bakom mikrofonen när han gungar ur sig ord över dom jazz-inspirerade beatsen. Även om rapparens röst har en tendens att bli lite monoton emellanåt så vet man att duons musik ändå inte handlar om några spexiga utspel utan om ”dope rhymes” och det har jag full respekt för – men lite darr på rösten när det talas om känslor eller lite riv i halsen när man skriker ur sig hat har väll aldrig skadat?

Skivan känns mer genomarbetad än något av deras tidigare släpp och varje produktion skulle funka precis lika bra utan en acapella över den. Det är kvalitativt och sveper över ämnen som många kommer ha lätt att ta till sig vid men som har berörts av tidigare akter, dock känns paketeringen helt ny och som en riktigt frisk fläkt i Sverige.

The Realism kommer nog inte hamna i någon topp-5 mest sålda hiphop-skivor 2012 men plattan har en tydlig publik och med låtar som Keep Doing It och Sincerely Yours kan man säkerligen nå ut längre än så. Gossarna förtjänar all kärlek i världen och förhoppningsvis kommer du höra boomboxar pumpandes Pro & Ak i parkerna denna sommaren.

Viktors betyg:

Forum: Recension: Pro P & Akilles - The Realism

Läs mer:

• Världspremiär: Critical – Min egen väg med Dj Akilles (video)
• Professor P och DJ Akilles – He’s the DJ, I’m the Rapper
• Professor P & DJ Akilles släpper låt tillsammans med Timbuktu
• Video: Professor P & DJ Akilles – This Is It
• Tidigare osläppt låt med Professor P & DJ Akilles