Whoa recenserar: Mofeta & Jerre – Bomben
Den senaste tiden har det pratats mycket om 80-talisterna. Generationen som inte kan ta hand om sig själv. Generationen som fick allt, men som varken gav eller ger något tillbaka till sina medmänniskor. Politiker som Jan Björklund målar snabbt över problemet på oss och inte föregående landsmän. Inte heller den ekonomiska krisen som infann sig på 90-talet tycks vara orsaken till att vi är som vi är.
Vi har målats ut som kriminella, lata och alkoholister. Allt är en jävla röra och många gånger vill man gärna kunna släppa all den skiten. Mitt botemedel är musik. Jag tar med mig min mp3-spelare överallt och den hjälper mig genom alla känslor min hjärna kan tänkas uppleva. Idag har jag även turen att kunna lyssna på något som kommer från min egen generation, nämligen Mofeta & Jerre.
Bomben är debuten som Mofeta & Jerre har jobbat på sedan 2006. Våra äldre medlemmar har säkert följt Mofeta mycket längre än så, då han redan 2002 blev utsedd till ”Whoas bästa rappare” i vårat audioforum och året därefter upprepade bedriften när han bytte från engelska till svenska. Väl på vår startsida fick han under 2004 en smärre hit med Flyttfågel och den tillhörande demon med samma namn rymde även andra populära låtar som exempelvis Vd och Till mitt liv. Många kunde nog redan då känna att det var något speciellt med rapparen, han var t.ex. länge den enda orsaken till att jag höll stenkoll på just audioforumet. Sedan Jerre kom in i bilden har duon sedan hunnit släppa två EP:s och ett mixtape tillsammans och nu, 2010, är Bomben alltså här.
Jerre står för samtliga produktioner på skivan, en stor fördel då musiken alltid känns som klippt och skuren för Mofeta. Beatsen utgår allt som oftast från Jerres gitarr men innehåller även mycket synthinslag. Dessa tillsammans skapar en väldigt varm och funkig ljudbild som kommer göra sig perfekt i sommar. Det finns mycket lekfullhet i musiken och man försöker hela tiden frångå hiphopens klassiska uppbyggnad med tre verser varvade med en refräng. Det är en lekfullhet som känns ung, fräsch och som många gånger kommer få det att spritta i benen på dig.
Ovanpå beatsen flowar Mofeta med sina kvicka texter och välformade rim. Har man hört Mofeta tidigare så kommer det inte uppstå särskilt många frågetecken när man lyssnar på Bomben. Han är otroligt talangfull och precis som jag nämnde tidigare så är han som klippt och skuren för musiken. Mofeta sätter fingret på ett stundande sinnelag hos trendmänniskor i Bättre i Berlin. Han skryter och pratar kläder i Fonky fly och Sitter som en smäck. Man kan även höra honom ta upp ämnen som kärlek, svartsjuka och karriären. Det är oftast bra, ibland kan det dock kännas lite innehållslöst, något som ofta maskeras i hans välformulerade rim, men likväl… lite brist på intressanta ämnen.
Även om man försöker beskriva Mofeta och Jerres insatser individuellt så är det ändå så att de är en duo, och de kompletterar varandra utomordentligt bra. Man märker att de har jobbat länge med debuten, och det känns som ett startskott på en mycket lovande karriär. Ibland kan jag dock önska att de tog lekfullheten lite längre. Trots att allting känns kvalitativt så kan jag önska lite mer omväxling. Hela skivan är inte party, det är inte heller uteslutande kärleksballader. Några av de bästa spåren är faktiskt de som har dragit ner på tempot en smula, men hur som helst så fattas något. Även om jag älskar gitarren och syntharna så blir det stundtals väldigt snarlikt. Och även om jag må digga både Mofetas röst och flow så blir även det enformigt då och då.
Vad man än tror sig veta om 80-talisterna så tror jag knappast att vi är så värdelösa som vi utmålas i media. Se på Mofeta & Jerre, de har byggt en hel karriär från grunden. Genom att posta låtar i musikforum, göra gratiskonserter på gatan och billiga videor så har de till slut lyckats släppa sitt första album på ett bolag. Det är imponerande om något. Dock räcker inte skivan hela vägen fram denna gången, trots mycket singelmaterial och funkiga melodier. Men herrarna som symboliserar min generation är en bra bit på vägen och jag kommer fortsätta följa deras, förhoppningsvis, långa karriär. Jag är trots allt stolt över oss 80-talister.
Viktors betyg:
…den andra kommentaren:
Det har gått drygt sex och ett halvt år sedan jag recenserade demoskivan Flyttfågel för numera insomnade Streetzone.com och samtidigt gjorde mitt yttersta för att uppmuntra en då 18-årig Mofeta att lägga engelskan åt sidan, satsa helhjärtat på svenskan och ge sig själv tid att fortsätta utvecklas på micken. Hur det gick sedan vet vi redan. Idag finns det knappast någon som ifrågasätter Mofeta & Jerres ställning på den svenska hiphopscenen och till och med självaste Organismen har riktat beröm åt deras håll.
Även debutalbumet förtjänar tummen upp. Vi får 14 välskrivna och genomarbetade låtar med ett enhetligt, skönt sound, och Mofetas rap ligger som vanligt fortfarande mer eller mindre fläckfritt över Jerres funkiga och organiska produktioner. Trots detta kan jag inte låta bli att känna en viss tomhet inombords. För högt ställda förväntningar? Mycket möjligt med tanke på hur länge man gick och väntade på att det här materialet skulle se sitt ljus. Viktor, som verkar vara av en liknande uppfattning, väljer här att peka ut den något enformiga ljudbilden och minskade lekfullheten som bovarna. Kanske är det också där skon klämmer. Visserligen höjer fartkulor som Fonky fly och På löpande band temperaturen, men sett över hela plattan har de mer energiska och fyndiga elementen fått en mer anonym roll nu bland alla mogna och tillbakalutade låtar.
Efter att ha gått och funderat på om skivan i fråga skulle få en stark 3:a eller svag 4:a i betyg, föll beslutet till sist på det senare. Såna här gånger är det lätt hänt att man fokuserar så pass mycket på vad som saknas att de positiva delarna av materialet faller i glömska. Det gör de inte idag. Mofeta & Jerres Bomben är en osedvanligt jämn, fräsch och originell debut, som lovar gott inför framtiden och som förhoppningsvis letar sig in i många hem de närmaste veckorna.
Martins betyg:
Forumtråd: Whoa recenserar: Mofeta & Jerre – Bomben
Läs mer:
