Henry Bowers – Escape from Juniper Hills

Henry Bowers har hängt med i snart tio Ã¥r, fÃ¥tt ut nästan lika mÃ¥nga släpp i eget namn (inklusive det han gjort som Kung Henry) och medverkat pÃ¥ ännu mer material. Utöver det har han även etablerat sig som en slampoet av internationella mÃ¥tt och uppträder ett fyrtiotal gÃ¥nger per Ã¥r. Borde han inte tröttna, klippa sig och skaffa ett ”riktigt” jobb nÃ¥n gÃ¥ng?
Svaret är helt klart nej, för på Escape from Juniper Hills fortsätter han leverera den blandning av mässande poesi och hårdslående rap som han är ganska ensam om i Sverige.

Medan jag lyssnade igenom skivan för första gången kravlade det fram ett par spindlar över bookleten och det medskickade infomaterialet. Jag vet inte om det har betydelse för plattan, men det passade, för Escape from Juniper Hills låter lite trasig och väldigt smutsig. Det är skivan du hittar på vinden i kvarterets spökhus. Precis innan du hör golvplankorna knarra bakom dig.

Den har varit pÃ¥ gÃ¥ng sen ’07 och första smakprovet släpptes samma Ã¥r (Ragdolls, Veckans MP3 september 07), men trots att den släpps ungefär ett och ett halvt Ã¥r efter planerat datum känns den vare sig splittrad eller daterad. Det enda problemet med den utdragna processen är att lÃ¥tar som nog egenligen borde hamnat pÃ¥ separata släpp fÃ¥r dela utrymme. Ã…teranvändningen av spottraden frÃ¥n Rappin’ For Food (även släppt pÃ¥ EP:n med samma namn ’07) i förstaspÃ¥ret Was It Wicked Of Me? hade varit roligare som självreferens om den inte just dykt upp pÃ¥ samma skiva.

Han har gjort ett bra jobb att stå emot trenderna som passerat under produktionsåren (ingen eurotechnorap alls) och omger sig med kompetent folk som, oavsett det gäller att lägga ett banjoriff i baktakt eller bygga ett bra beat, gör det mycket bra. Utöver Henry får jag det till runt tjugo producenter, musiker, vokalister och rappare som dyker upp här och var. Bl.a. hörs beat-bidrag från Filthy, Kryptonite och DJ Large, samt Henrys ständige vapendragare DJ Lo-Kut.

Oavsett om det handlar om att vara lite för ond för sitt eget och andras bästa men alltid kunna skylla pÃ¥ nÃ¥gon annan eftersom religionen säger att det är lugnt (My Scapegoat’s With Azazel) eller att leva myten om den fattige konstnären (Rappin’ For Food) sÃ¥ behandlas alla ämnen med en bra dos mörk humor. Med referenser alltifrÃ¥n Joe Hill till Busta Rhymes sammanfogade av Bowers penna blir texterna aldrig trÃ¥kiga, utan det gÃ¥r fortfarande att hitta nya grejer efter flera lyssningar.

Henry Bowers säger att skivan är ett sätt för honom att bearbeta och behandla sitt inre kaos och jag hoppas på fler såna terapisessioner. Han har hängt med i snart tio år och kan nog hänga med minst lika länge utan att det blir tråkigt.

Mitt betyg:

Forumtr̴d: Whoa recenserar: Henry Bowers РEscape from Juniper Hills

Läs mer:

• Nytt material frÃ¥n Henry Bowers (Kung Henry) + gratis mp3!
• Spakur & Henry Bowers – Tag oss till er ledare
• Nya videor med Henry Bowers och Schakephuloc
• Henry Bowers gör det, Form One likasÃ¥…
• The O-Zone Battles: R-Man vs Henry Bowers

Podcast: Play in new window | Download