Whoa Spotlight: #1 – Rapper’s Delight
1979, för nästan 30 år sedan, släpptes den hiphoplåt som nog har citerats, refererats och rakt av stulits från mest genom tiderna: Rapper’s delight. Låten, med sitt karakteristiska discobeat (lånat från Chics Good times), blev inte bara den första hiphoplåten att hamna högt på topplistorna, utan även den första att sälja guld.
Rapper’s delight framfördes av gruppen The Sugarhill Gang, som bestod av Wonder Mike, Master Gee och Big Bank Hank. Trion från New Jersey hade plockats upp av producenten Sylvia Robinson och hennes bolag Sugar Hill Records för att slå mynt av New Yorks växande hiphopscen och så här i efterhand kan man väl säga att det lyckades ganska bra.
Med sitt, för mainstreampubliken, unika sound klättrade låten ganska snabbt på listorna i de länder där den släpptes (toppade bl.a. på fjärdeplats på amerikanska R’n’B-listan och en tredjeplats på englandslistan) och folk fick upp ögonen för hiphop och rap. Framgången gjorde att redan etablerade popakter inspirerades att göra sina egna varianter av hiphop. Bl.a. gjorde Debbie Harry i Blondie ett kanske inte så imponerande försök i låten Rapture (vars video dock har lite hiphopclaim med Fab Five Freddy i en cameoroll – han kommer för övrigt själv säkert dyka upp på listan nån gång framöver). Det finns även ett antal personer som försökt göra låten själva, med varierande resultat. 1997 kom en av de bättre coverversionerna, där Def Squad (Erick Sermon, Keith Murray och Redman) visade att låten fortfarande kändes hyfsat fresh trots att den hade 18 år på nacken.
Att lista de rappare och andra musiker som influerats av eller parodierat delar Rapper’s delight är nog omöjligt, men några exempel är så skilda akter som Beastie Boys, Afroman, Ice Cube, Jurassic 5 och Las Ketchup som alla har gjort mer eller mindre uppenbara referenser i sina låtar. Kort sagt har Rapper’s delight, ända sen den först släpptes, varit en hiphop-anthem och en stor inspirationskälla, men det finns ett problem med låten – texten är till stora delar snodd. Big Bank Hank hade fått låna ett rimblock från Grandmaster Caz (från Cold Crush Brothers) och använde ett gäng av raderna till sin vers i Rapper’s delight - dock utan att Caz fick vare sig cred på etiketten eller några pengar. Inte helt oväntat gillade inte Caz läget utan har i alla år försökt få rätt, något som kulminerade i ett släpp år 2000 – MC’s delight. Hank säger dock fortfarande att det är hans ord, men det är lite svårt att förklara varför han i så fall i versen drar ”I’m the C-a-s-a-n-o-v-a the rest is just F-l-y” och därmed bokstaverar Grandmaster Caz tidigare alias Casanova Fly.
Hur gick det då för Sugarhill Gang själva? Självklart försökte skivbolagskonstruktionen följa upp hitten och fick väl ett par smärre listklättrare. Men det blev bara två skivor totalt (The Sugar Hill Gang från 1980 och 8th wonder från ’82) och ingen överraskades när gruppen la ner försöken till en karriär ett par år senare. De har dock fortsatt med nostalgiframträdanden och gjorde 1999 ett försök till en comeback med skivan Jump on it – en skiva med barnvänlig hiphop för de minsta…
Och nu: över till lyssnandet! I sin långa version är den ganska exakt femton minuter discorap, men videon här är i likhet med den version vi brukar få höra på radio bara den första halvan. Bildkvalitén är väl inte den bästa, men ljudet går fram i alla fall, så häng på i de odödliga orden:
“I said a hip hop, the hippie, the hippie to the hip hip hop and you don’t stop the rock it to the bang bang boogie, say up jumped the boogie to the rhythm of the boogie, the beat”
Vill ni snacka vidare om låten eller bara kommentera inlägget? Skriv av er här ”Whoa Spotlight: #1 – Rapper’s Delight” i Utländsk hiphop
Läs mer:
