v-spot
v-spot på Whoa Community
- Hur länge har du hjälpt till med Whoa?
Jag är en riktig noob här, funnits med sedan i somras. Men har lurat i skuggorna längre än ni kan tro. Som en anekdot kan jag avslöja att jag vid en anställning hade i uppgift att finnas (men inte synas) på Whoa för att hålla reda på om det planeras någon vandalism. Behöver jag säga min lojalitet ifrågasattes ganska snabbt, av arbetsgivaren that is …
- Varför är du skribent på Whoa?
För att vi behöver varann. För att reppa kvinnorna inom hiphop-kulturen och för att jag trivs i grabbgäng, haha.
- Vilken är din relation till hiphop?
En ganska hemlig sådan. Det är vad jag tror iaf. Jag blir lätt lite privat och kärv, sitter gärna och trycker på mina favoriter, men ska försöka bjuda till lite mer här. Kärleken ligger i 90-talets LA, måste jag väl erkänna. Inte för att jag har valt det, utan för att soundet, lyricismen och lekfullheten valt mig. Men, den smutsiga södern har också alltid lockat, gärna i choppat format. Den svenska hiphopen och jag har en lite svårare relation, jag fanns med i början men tappade intresset på vägen, eller kanske snöade in på annat, när metarapen och Pro Tools tog över. De senaste åren har det dock hänt mycket, och jag tycker verkligen att det är en intressant tid att vara ett hiphop-fan i just nu!
- Vilka är dina favoritforum på Whoa?
Alla
- Varför föredrar du Whoa framför andra forum/communitys?
Jag tycker om mixen av människor, ämnen, och de olika nivåerna diskussionerna hamnar på. Gillar också att det inte riktigt finns någon påklistrad glättighet här.
- Hur tror du att du upplevs på nätet, och är det en rättvis bild av ditt verkliga jag?
Jag tror att jag kan upplevs som ganska flamsig. Vilket är rätt roligt då jag egentligen är en person som tänker mycket och får klåda av rödtjuts-kärringar och skratt i tomma luften. Men jag är också en prick som gärna skrattar åt mina egna skämt, mest för att dom ofta har så många referensramar att folk går vilse, eller bara är alltför Göteborgskt hesa.. But it’s all good. Ah, jag tror också att man kan irritera sig på mitt användande av engelska, men svenskan och engelskan ligger nära varann för mig så det blir lätt så. Vissa saker klingar bättre på engelska och tvärtom. När jag tidigare bloggat har folk ibland misstagit mitt lediga språk för att jag inte är seriös, men då har man inte läst mellan raderna. Jag tror inte att man måste visa upp en saklig front 24/7 för att visa att man vet vad man talar om.
- Vilket är ditt bästa konsertminne?
Den var svår! En spelning jag sent ska glömma var när jag såg R A the Rugged Man här i Sverige. Han är ju lite av ett förvridet geni. Med sitt vida mellansnack tog han med publiken på en resa med hissnande toppar och djupa dalar i ett förlegat opk-träsk. Det roliga, och ganska genanta, var också att det utöver mig själv, fanns kanske tre andra i publiken som kunde hans låtar, och visade respons på de old school-referenser som han bjöd på. Annars tycker jag att Immortal Technique och Akir var grymma på Mejeriet i våras. Tyvärr åkte jag på en hjärnskakning under spelningens gång så jag minns inte hälften men bara det jag kommer ihåg räcker … Som hormonstint tonåring hamnade jag en gång på scen med Charta 77, spräckte mina trumhinnor, sjöng bort rösten och lämnade stället så smutsig och lycklig som bara en teen kan.
- Vilka låtar tröttnar du aldrig på?
Just idag hamnar jag här. Ha överseende med ljudkvalitén, enjoy!
Freestyle Fellowship – 7th Seal
Co$$ – It’s All Happening
Awol One – Wemon Loving Wemon
Wu Tang Clan – After Laughter Comes Tears
UMC’s – Blue Cheese
Lars Valuar – Rett opp & ned
Afasi & Filthy – Saknar jag min vän (choppad&skruvad)
Awol One – Sunset Sandwich (ENDAST versionen från originalsläppet)
Frenkie – Nerko
Kendrick Lamar – Kush & Corinthinans
Busdriver – Usafe sextet/Gilded Hearts of Booklovers