Recension: Zacke – Renhjärtat

Zacke omslag

Matias Rankinen:

Jag vet inte om det var Zacke själv eller någon recensent som myntade det, men när hans debutalbum Visst är det vackert släpptes beskrevs det med uttrycket ”svensk hiphop – inte hiphop på svenska”. En träffsäker beskrivning som pekade på det innovativa soundet och framför allt texterna som de allra flesta här i landet bör känna igen sig i, men som kanske hade varit svårare för någon som inte bott i Sverige att koppla. Konceptet var givetvis vinnande – vi älskar ju igenkänning.

Därför är det inte konstigt att Zacke satsar på samma spår igen – och att det funkar lika bra den här gången också. Några skillnader finns: Zacke har flyttat från Luleå till Stockholm, vilket bland annat märks på uppföljaren till spåret Småstadsblues, som denna gång heter Storstadsblues. Nu har han också en större gästlista, med namn som bland annat Promoe, Timbuktu och Frej. På det stora hela är det dock en tydlig uppföljare, med svängiga produktioner främst av Mördar-Anders och texter om att jobba timanställd på privata vårdbolag medan kommunistmorfadern vänder sig i graven och maktkamper med Fahrenheit-luktande styvfarsor.

Tyvärr har vi hört i princip halva skivan innan, och det blir väl lätt så när man har så många starka spår: man vill släppa flera singlar och videor. I det här fallet lägger de grunden till ett starkt och jämnt album. Jag vågar förutspå ett varmt mottagande från kritikerna och en hel del radiotid för Zacke framöver.

Matias betyg:

Betyg: 4

Ola Myhrman:

Den Luleå-ättade emceen Zacke släpper ny skiva, och efter att debuten Visst är det vackert unisont hyllats och Manifest-prisats 2011, är det nu dags för uppföljaren Renhjärtat.  Historien bakom plattan handlar om Zackes flytt till storstaden och de människor han träffat och de händelser han varit med om sedan han lämnade bluesen i småstaden hemma i Norrland. På Renhjärtat tittar han tillbaka och gör bokslut över tiden som gått. Zacke är en mångsidig emcee som kan skriva på olika teman, och han känns lika naturlig när har droppar klassiskt B-boy-skryt som när han ger oss uppväxtsnostalgi eller kritiserar hycklande politiker och statliga utförsäljningar.

De stora förtjänsterna med Zackes artisteri är hans flyt som ligger som klistrat på beatet, samt hans förmåga att skriva verser och refränger som resulterar i starka spår. Låtarna på Renhjärtat har ett budskap utan att hamna i predikant-rappar-facket. För att undvika att hamna där använder sig Zacke av en stor dos humor och sarkasm – något som långa stunder varit en bristvara inom svensk hiphop.

Musikaliskt är skivan välproducerad och producenterna gör ett fint jobb med att skapa en egen ljudbild. Influenserna tar sig långt bortom malande soulloopar i fyr-fyra takt. Ingredienserna i ljudbilden från debuten känner vi igen; det är hiphopbeats med betoning på funk med mycket liveinstrumentering. På Renhjärtat låter det helt naturligt att blanda fioler med dubstep-influerade basgångar och fragment av modern electronica. Skivan har en lunkande puls som hålls hela plattan i genom och där Zacke hela tiden på ett klanderfritt sätt kontrollerar beatet med sitt säregna flyt. Mördar-Anders och Max I Million står listade som producenter för plattan och att endast två kockar får röra i soppan gynnar slutresultatet. Detta gör att Renhjärtat känns ett genomarbetat verk, lite som ett klassiskt hiphopalbum där man kan höra samspelet mellan producent och emcee.

På Renhjärtat tar Zacke ännu ett steg mot att bli en mer fullfjädrad låtskrivare och budskapen på skivan är tydligare än vad de var på föregångaren Visst är det vackert. Att Zacke tar hjälp av flera aktade svenska artister hjälper självklart att bidra till den välgjorda slutprodukten. Att höra Timbuktu lägga sexton bars över ett sparsmakat hiphopbeat på Minicall är mycket välkommet. Även Promoe gör ett inspirerat inhopp på metronom-ignorerande Värdegrundskursen, skickligt producerad av tidigare nämnda Max I Million.

Zacke har med Renhjärtat tagit ett ytterligare steg mot att skriva in sig i svensk hiphops Hall of fame med sin egna, kontrastrika version av hiphop. Symbiosen vemod, humor och funk är vägvinnande. Norrland, stå upp!

Olas betyg:

Betyg: 4

 

Forum: Recension: Zacke - Renhjärtat

Läs mer:

Kommentarer

   
2013-02-16 4:07
Riktigt bra. Det var det här som på riktigt sålde in mig på Zackes musik tror jag. Inte så att jag tyckt han varit dålig eller så innan, det har bara inte ryckt tag i mig. Men det här är som sagt en mycket bra platta, vevat den halva dagen.
2013-02-16 22:41
Ruskigt fet och välproducerad platta!

Vill du också kommentera? Bli medlem på Whoa och sätt igång! Är du redan registrerad kan du gå direkt till Recension: Zacke - Renhjärtat för att kommentera!