Recension: Mange Hellberg – Varför börja med sig själv när man kan rädda världen
Tom Samuelsson:
Mange Hellberg är nog tidigare mest känd inom hiphopkretsar under sitt rappande alias Mange Myt. I oktober 2009 släppte han albumet A.D.H.D (Alla Dårar Har Drömmar), som gästades av bland annat Organismen och Remedeeh. Nu släpper han sitt andra album Varför börja med sig själv när man kan rädda världen under sitt riktiga namn, Mange Hellberg. Processen med albumet påbörjades redan år 2010, och på onsdag når den 12-spåriga slutprodukten allmänheten.
Under tiden som Mange Myt gjorde han sig känd för sina texter när han levererade samhällskritik utifrån sina personliga erfarenheter som utstött, och bland texterna på Varför börja med sig själv när man kan rädda världen lever den hjärtsmältande socialrealismen i högsta grad kvar. Mange Hellberg beskriver glasklart misären ur ett gräsrotsperspektiv, och det är en av hans största styrkor. Han kan på ett ärligt sätt beskriva den hopplöshet som man kan känna när man inte alla gånger lyckas leva upp till omgivningens förväntningar, men behåller hela tiden glimten i ögat. Att han dessutom själv kommer från en bakgrund som hemlös med missbruksproblem ger det hela en extra dimension.
Soundmässigt präglas albumet dock inte alls av hiphop (förutom möjligen trumbreaket i låten Special), på det nya albumet har han istället tagit sig an den svenska proggtraditionen, något som han faktiskt lyckas väldigt väl med. Jag skulle vilja hävda att Varför börja med sig själv när man kan rädda världen är det mest lyckade crossover-projektet inom svensk musik sedan Daniel Adams-Ray och Oskar Linnros gick skilda vägar. Med blandningen av trallvänliga och melankoliska melodier som vävs ihop med hjärtsmältande texter lyckas Mange Hellberg leverera ett helgjutet album som jag tror kommer tilltala en väldigt bred publik. Inte på grund av någon kommersialisering, utan på grund av dess sällsynta genuinitet.
Mange Hellberg kanske blir den som tar tillbaka den svenska folkparksprogg-traditionen till 2010-talet. Att den isåfall har ena foten i proggen och den andra i hiphopgenren känns väldigt modernt på något sätt.
Toms betyg:
Matias Rankinen:
Visst, Mange pysslar inte direkt med hiphop längre, men någonstans bakom gitarrerna och sången kan man ändå ana vilken genre han härstammar från. När jag lyssnar på Varför börja med sig själv när man kan rädda världen känner jag spontant att den typen av historier Mange Hellberg vill berätta kanske gör sig ännu bättre i det här formatet än på rapverser. Framför allt den lite äldre publiken kommer nog känna igen sig i de musikaliska influenserna, men också i texterna; de lägger sig som en tung ringbrynja över kroppen, ser en i ögonen och tar ett allvarligt snack med en. Och jag – som ännu inte har ens nästan den livserfarenhet som textförfattaren själv – lyssnar på tåget medan jag ser landskapet dundra förbi. Tänker att det inte finns några garantier för någonting.
Matias betyg:
Forum: [Recension] Mange Hellberg - Varför börja med sig själv när man kan rädda världen
Läs mer:
Kommentarer
|
Gillar skivan!
|
|
|
Riktigt bra!
|
|
|
Mycket bra album!
|
|
|
Väldigt bra, alla låtar håller
|
|
|
Så jävla äkta.
På tiden att någon med livserfarenhet berättar något i en tid då allt i svensk hip hop är 17åringar som kan flyta men inte kan säga något som får nackhåren att stå. |
Vill du också kommentera? Bli medlem på Whoa och sätt igång! Är du redan registrerad kan du gå direkt till [Recension] Mange Hellberg - Varför börja med sig själv när man kan rädda världen för att kommentera!