Whoa Spotlight: #6 – Brevkompisar?
Julen ’02 skrivs ett brev som når nästan hela befolkningen. Timbuktu knåpar ihop Ett brev, låten han addresserar direkt till dåvarande statsminister Göran Persson och ger sin syn på vad någon i den positionen bör använda sin makt till.
Timbuktu – Ett brev
Singeln, som var den första från plattan The botten is nådd, släpptes 24 mars ’03 och blev genast en hit. Med stor rotation på bl.a. P3 och ZTV och uppslag på både nöjes- och debattsidorna förväntade sig alla ett svar, men statsministern sa bara via sin pressekreterare att han ”inte ville kommentera den här grejen och att han inte var musikintresserad”. Timbuktu var besviken och landets övriga hiphopare likaså.
Fram till att Göran droppade bomben!
Ett svar hade skrivits i all tysthet och publicerades i Frihet (SSU:s medlemstidning) den 18 juni: Göran Persson – Ett svarsbrev
Någon egentlig bomb var det väl inte, men innehållet i svarsbrevet var enligt de första raderna skrivet av statsministern och omskrivet till hiphopformat av en onämnd ”medarbetare”. Eftersom ghost writing är ett av hiphopens mer ogillade stödhjul så dök det upp lite klagomål, det spökskrivandet irriterade inte Timbuktu utan han kommenterade att ”Det var kul. Han fick nog hjälp av några lite yngre kollegor.” Ett år senare hade han dock ändrat sig:
Det var ett sånt antisvar. Det var precis det jag inte ville ha. Det var precis det som drev mig till att skriva låten, att politiker aldrig kan prata från hjärtat, aldrig kan säga vad de känner och aldrig erkänna att de har fel. Jag hoppades bara på att få ett vanligt ärligt enkelt svar. Men jag är uppenbarligen ingen, jag är helt betydelselös.
Han är alltså minst sagt besviken över brevväxlingen, men när det kommer till Göran Persson så har han dock en helt annan syn på saken. En av de få kommentarer statsministern gjorde om saken lyder rätt och slätt:
Jag tycker hans text var bra. Min är inte lika bra, men den är okej.
Forumtråd: Whoa Spotlight: #6 – Brevkompisar?
Läs mer:
