Peace & Love – Onsdagen

Magnus Uggla är ett stort fan av Whoa och Peace & Love

För tredje året i rad befinner sig Whoa på Peace & Love-festivalen i Borlänge för att dokumentera hiphopen och insupa Dalarnas genuina atmosfär. Mycket är sig likt sedan tidigare år, så att man som besökare känner sig som hemma. Banan- & glassbilen och vildsvinskebaben på samma plats som alltid och ett pressområde av samma kaliber på Hotell Galaxen. Men det finns också saker som gör att festivalen känns ny, utöver bokningarna. Den näst största scenen Fantasia står inte längre bredvid den största scenen Utopia utan har flyttat snett över området vilket underlättar trängseln mellan de sista konserterna. Venus-scenen har också fått en ny plats på andra sidan av parkeringen där Eldorado-scenen delar närheten med den mysigaste scenen Tropico där mycket svensk hiphop huserar.

 It must have been Peace & Love. Foto: Malin Österberg

Whoa har tidigare rekommenderat svenska hiphop på sommarens svenska festivaler där Bad Taste Events står för mycket av det svenska utbudet. Whoa sprang på Johan från Bad Taste vid första titten på pressområdet där han berättade att det gått bra för deras management och att de tydligen har 11 bokningar på Roskilde i år. På Peace & Love står de för artister som Mac Miller, Chords, Grieves and BudoEvidence och Timbuktu. Vilket är alla festivalens hiphopakter exklusive Mofeta & Jerre och Labyrint. Men det händer också annat utöver klassiska konserter. Petter håller under torsdagen en föreläsning där han berättar om sitt artistskap och sina motgångar och framgångar. Rikard med K även känd som Rikard med talang spelar tillsammans med Ismen (Mickelito & Sober) i ett tält mellan campingen och festivalområdet.

Det finns förenklat tre typer av festivalbokningar. De gamla avdankade grupperna som ger möjligheter till att drömma sig till en svunnen tid utan eurokriser och en ruinerande bostadsmarknad. Sedan har vi de senaste hippa bokningarna som är så nya att artisten knappt har släppt något och publiken hypar upp det så mycket för att alla andra gör det. Avslutningsvis har vi kategorin av artister som alltid är aktuella och alltid är på festivaler. De som alltid är bra, levererar men sällan bjuder på något mer än en vanlig bukfylla för att man sett artisten tio gånger tidigare.

Grieves and Budo reppade Rhymesayers och böjd till show. Foto: Malin Österberg

I år fanns det bara en hiphopartist som undertecknad inte sett tidigare. En artist som man skulle ha sett två gånger tidigare men som inställts på grund av sjukdom och missats på grund av att gruppen gick på klubbscen på Nalen vid en tid som fick Björnes magasins sändningstid att kännas som mitt i natten. Jag pratar om Grieves & Budo, Rhymesayers senare tillskott och proffsiga duo. En grupp som bjuder på dagens spelning i ett knappt halvfullt tält vid Athena-scenen. Men stämningen är god och Budo med sin röjiga persona och multiinstrumentala talang lyfter konserten tillsammans med Grieves berättande texter. Ljudet är bra och basen dränker inte vokalerna så som man är van vid på festivalspelningar.  

Mac Miller lockade mängder av nittiotalister med kepsar. Foto: Malin Österberg

Tidigare under kvällen spelade den tjugoåriga Mac Miller för en ung men riktigt konserthungrig publik där klassiska basket- och hockeykepsar blandades med färgade hoodies, läppiercingar och skateskor. Mac levererar hits på hits och gör det bra, ljudet är dock stundtals väldigt grötigt men de trogna fansen är glada och alldeles till sig vilket nog gör detta till dagens hiphopspelning för många som kanske inte har möjlighet att gå på klubben i storstan och se den här typen av artister.

Sammantaget blev första dagen av Peace & Love en nykter och ganska lugn tillställning med tre livespelningar som en bra uppvärmning innan festivalen brakar igång på allvar under torsdag, fredag och lördag. Vi ses på en hiphopspelning förhoppningsvis nära dig!

Läs mer: