Johan ”Organismen” Hellqvist – Om Gud vill och vädret tillåter
Jag har ofta prestationsångest när jag skriver mina recensionstexter, men i det här fallet är den nog större än vanligt. Med kritiker som Fredrik Strage i åtanke. Kanske vill Organismen ringa och battla mig över telefon om jag sågar sönder skivan? Hur som helst är det skönt att jag slipper skriva ner Johan Hellqvist tredje skiva. För det är precis som vanligt kvalité rakt igenom plattan.
Organism 12 satte rimstandarden i Sverige med sina Mobbade barn med automatvapen redan i början av 2000-talet. Sedan fortsatte han med sin punchline, skrytrap och ordvrängande (till största del) på debutskivan Bakom kulisserna. Innan han gick vidare med Petar på döda saker med pinnar 2004 i samarbete med Supersci och såklart sin högra hand Dj Large. Två skivor som båda två då de släpptes var något helt banbrytande för svensk hiphop. Så här i efterhand har man kanske omvärderat Petar på döda saker… lite grann. Då texterna känns rätt tomma och klyschiga och nästan tagna från en svensk ordstavsbok. Vad säger han egentligen?
Till tredje plattan har Organismen flertalet gånger nämnt att han ska vara konkret, ärlig och visa sina mänskligaste sidor. Så den som förväntar sig fyndiga punchlines får istället vänta till Versioner Vol. 3. Den här gången är det tydligt vad som vill sägas. Det handlar om brustna relationer, kärlek, svek, vardagen, döden samt ett hiphopminne från Lund.
Texterna innehåller en del klyschor men överlag så känns det fräscht och nytt. Rimmen stjäl inte like stort utrymme som vanligt utan innehållet står i centrum rakt av. Ljudbilden är nedtonad och fylld av mycket pianoslingor och långsamma trummor signerade Dj Large med undantag för varsitt beatbidrag från Avastyle och Kids on DMT.
Det är lite förvånande att Organismen väntat till 29 års ålder innan den här typen av låtar blivit gjorda. Men det är nog skönt för honom att ha fått ner texterna på papper och kul för oss lyssnare att se en mer personlig och rannsakande sida hos en av Sveriges bästa rappare. För hur bra känner lyssnare Johan Hellqvist bakom pannbenet egentligen? Nu har du chansen att göra det och du borde ta den, inte bara för att skivan är gratis.
Pontus betyg:
…den andra kommentaren:
Jag läste någonstans att Organismen valt att rappa långsammare på den här skivan för att fler ska kunna uppfatta hans texter och budskap. Som anhängare av lite mer fartfylld och hiphop ställde jag mig snabbt skeptisk till detta, men när jag nu bekantat mig med Om Gud vill och vädret tillåter i ett antal dagar är alla eventuella tvivel borta.
Detta är uppsalasonens mest självutlämnade skiva hittills och på många sätt en värdig ”uppföljare” till 2004 års smått oslagbara Petar på döda saker med pinnar, då artisten gång på gång lyckas trollbinda lyssnaren med sin storstilade berättarteknik, metaforer och ofta välpolerade rader. Den vita kaninen är – i den bemärkelsen – den perfekta förstasingeln och skivans ledmotiv. Som en rysning lyckas med konststycket att förmedla både längtandet efter kärleken men också rädslan för att den ska ta slut. Lund är den den nostalgiska tillbakablicken som vi alla väntat på och som nog var tvungen att göras förr eller senare. Sist men inte minst har vi dessutom den avslutande Begravningen som syr ihop säcken på bästa tänkbara sätt med sitt härliga djup och vackra arrangemang.
Som skiva är Om Gud vill och vädret tillåter imponerande genomarbetad och jämn över alla tolv spåren. Dj Large har – precis som så många gånger tidigare - gjort ett jättejobb på produktionerna och Avastyle och Kids On DMT fungerar båda som utmärkta komplement. Hade det inte varit för avsaknaden av slagkraftiga toppar hade plattan kammat hem högsta betyg. Nu stannar den ”enbart” på en stark och stabil 4:a.
Martins betyg:
Organismen – Den vita kaninen
Forumtråd: Whoa recenserar: Organismen – Om Gud vill och vädret tillåter
Läs mer:
- Pontus Gustavsson
- [email protected]
- Mfs på Whoa Community | http://www.youtube.com/user/WhoaCommunity